Intresse från väst ger ayurvedan högre status
Ayurvedans popularitet ökar runt om i världen. Annat var det på åttiotalet, när den första artikeln publicerades om ämnet i Sverige. ”Ayurveda översattes som indianmedicin. Det säger väldigt mycket om vad man visste om läran då”, säger ayurvedaveteranen Peter Ljungsberg.
Timmarna innan Peter Ljungsberg ska med ett flyg till Östersund hinner tidningen Yoga för dig få en pratstund med honom. Han ska hålla kurs på en yogastudio om den mångtusenåriga indiska läkekonsten ayurveda.
– Kurserna bara rullar på. Jag hinner nästan inte med allt. Förra helgen var jag i Helsingborg och innan dess på Gotland. Och kurstillfällena i Stockholm har varit fullbokade, säger han.
Föreläsningarnas popularitet skvallrar om att ayurveda vinner ny mark i Sverige. När 62-årige Peter Ljungsberg startade Veda Lila i slutet på 1980-talet, tillsammans med sin fru Ruthi Ljungsberg och sin bror Johan Ljungsberg, var det få som kände till vad ayurveda innebär och härstammar ifrån.
Indian medicine översattes till indianmedicin. Ayurveda var ett fullständigt okänt begrepp.
– Jag kommer ihåg den första artikeln som publicerades om ayurveda i Sverige. Det var i slutet av åttiotalet i Veckorevyn där man hade översatt en artikel från engelska. Indian medicine översattes till indianmedicin. Ayurveda var ett fullständigt okänt begrepp, säger han.
Peter Ljungsberg kom i kontakt med ayurveda – eller kunskapen om livet, som det betyder på sanskrit – på ett panchakarma-center i Holland. Han arbetade då som meditationslärare och blev erbjuden att hjälpa till på den nederländska kliniken med att ge massage och blanda oljor och örter. Ayurvedans helhetstänk när det kommer till människans hälsa fascinerade honom och han bestämde sig för att gå en kurs i pulsdiagnostik på Nya Zeeland. Utbildningsmöjligheterna var både få och dåliga i lärans ursprungsland Indien.
– Nu är det annorlunda i Indien. Ayurvedan har fått högre status efter att västerlänningar har blivit intresserade av den, säger Peter Ljungsberg.
Mer om ayurveda
Knappt trettio år senare har han nu hunnit ha cirka sextusen klienter som ayurvedaterapeut.
– Med tanke på att varje sittning med en klient är nittio minuter så har det blivit ett antal timmar under åren. Det är otroligt lärorikt. Just det att få en förståelse för och bakomliggande förklaringar till en persons hälsotillstånd genom att känna på pulsen och ställa frågor.
Hans vanligaste patient är en kvinna med någon form av stressrelaterad problematik.
– Många är verkligen sjuka av stressen. Den etablerade vården förstår inte det här med utbrändhet och stress. De medicinerar med antidepressiva och det blir ofta fel. Här kan ayurveda hjälpa till att förklara vad som händer i kroppen och sinnet vid stress, säger Peter Ljungsberg.
Han kallar Sverige för ett u-land när det kommer till användning av komplementärmedicin. Det finns en omfattande skepticism, särskilt bland vårdpersonal. Däremot söker sig enskilda läkare eller psykologer till hans föreläsningar eller för att själv få behandling. När han tar upp skillnaderna mellan de olika kroppstyperna vata, pitta och kapha får han ofta höra att det förklarar saker som de stöter på hos sina patienter. Men de skulle aldrig få för sig att använda sig av kunskaperna i sitt jobb eller tipsa om läran, enligt Peter Ljungsberg.
Ett sätt att få in ayurveda inom vården är att smyga in kunskapen via yogan, menar han. Inställningen till yoga är idag mer positiv, till viss del tack vare Göran Boll och hans medicinska yoga på bland annat Danderyds sjukhus. Att det skrivs allt mer om ayurveda hjälper också till att öka dess popularitet. Men eftersom ayurveda är ett så pass komplext och djupgående system, där både intellektet och intuitionen används, tar det tid för folk att förstå det. Det är lättare att ta till sig kinesisk medicin som exempelvis akupunktur.
Kunskapen om ayurveda har spridits stadigt och långsamt i Sverige under de tre decennier som Peter Ljungsberg har varit aktiv inom området. Nu tror han att Sverige står inför en brytpunkt där läran tar ett språng i popularitet och, precis som yogan, blir en del av vården och människors vardag.
– Ayurvedans ”tipping point” kan vara närmare än man tror. Vården är i allvarlig kris och kan inte längre fullfölja sin uppgift att ta hand om människor. Fast det gäller att inte vara otålig, utan vi måste fortsätta vårt arbete och det får ta den tid det tar.
