Ayurvedautbildning – Sangeeta Balaprakash delar med sig av det hon lärde som barn
Efterfrågad över hela landet och lärare för en populär ayurvedautbildning. På bara tio år har Sangeeta Balaprakash hunnit etablera sig i ett nytt land och gjort sig ett namn inom ayurveda. Vad hon ser om hon tittar in i spåkulan? En ayurvedarestaurang!
Gå rakt fram och ta sedan en trappa ner till vänster. Vägbeskrivningen är lika distinkt och sparsmakad som lokalen jag anländer till: två fåtöljer, ett litet bord och förutom lysrörsbelysning även en hörnlampa. Inget som stör fokus. Här på Södermalm i Stockholm har den ayurvediska läkaren Sangeeta Balaprakash haft sin praktik Rasayana sedan 2006. Dessförinnan var hon verksam i Nagpur i centrala Indien och drev Kottakkal arya vaidya sala agency. I hela sitt liv har hon brunnit för den 5 000-åriga ayurvediska läketraditionen och hon fick redan som barn lära sig om örter och oljebehandlingar.
– Ayurveda har varit en integrerad del i mitt liv sedan barnsben. Jag såg mina farföräldrar och föräldrar tillreda örtmediciner i hemmet, min farmor gjorde exempelvis örtavkok mot sitt onda knä. Jag hämtade själv örter i trädgården och fick varma oljemassager av min pappa under kalla vintrar. Drömmen var att en gång få bli en ayurvedaläkare.
Sangeeta Balaprakash är ursprungligen från Thrissur utanför Kerala i norra Indien och utbildade sig under sex år vid ett ayurvediskt universitet i Raipur. Därefter jobbade hon på olika sjukhus. Som specialisering studerade hon pancha karma (ayurvedisk utrensning) för den, inom ayurvediska kretsar, legendariske läkaren P.K Warrier vid sjukhuskliniken Kottakkal arya vaidya sala, Kerala, som grundades redan 1902.
– Det är en av de största händelserna i mitt liv. I Kerala har P.K Warrier ett väldigt gott anseende och man ser upp till honom som en guru eller en slags ayurveda-gud. Att få möjlighet att jobba med honom var väldigt häftigt.
När hennes man, som också han kommer från Kerala, fick jobb på Ericsson gick så småningom flyttlasset till Sverige för hela familjen. Under åren har hon specialiserat sig på mage-tarm, IBS, depression, sömnsvårigheter, stresshantering, allergier, astma, övervikt, hudproblem, nedsatt immunförsvar och kvinnors hälsa.
– Jag har hjälpt många kvinnor att komma tillrätta med långvariga menstruationsbesvär och att få en mjuk övergång genom och efter klimakteriet.
Vi behöver den traditionella medicinen också, men man kan alltid kombinera det.
Hennes stora intresse har alltid varit kvinnans hälsa och hon vill sprida kunskap om hur ayurveda kan vara ett bra komplement till, eller helt ersätta, traditionella hormonbehandlingar.
– Vi behöver den traditionella medicinen också, men man kan alltid kombinera det, säger Sangeeta Balaprakash.
Hon menar att ayurveda måste utvecklas och appliceras till det moderna samhället, inte bara användas på samma sätt som för 5 000 år sedan.
– Jag vill ge människor i Sverige möjlighet att må naturligt bra och att hitta tillbaka till fysisk, mental och spirituell hälsa.
Genom konsultationer, utbildningar och föreläsningar vill hon förmedla hur ayurvediska kostråd, livsstilsförändringar och örter lätt kan integreras i en stressig vardag och skapa positiv förändring och balans i livet.
– Nyckeln till fysisk och psykisk hälsa ligger inte bara i hur vi bryter ner och smälter mat, utan också i hur vi smälter intryck och tankar, tar till oss nya idéer och information i övrigt. Matsmältningsbesvär leder till att toxiner ansamlas både fysiskt och mentalt, vilket ger upphov till många sjukdomar.
Målet med hennes ayurvedapraktik är att nå ut med kunskapen om att förebygga sjukdom.
– Vänta inte tills du blir sjuk, upprätthåll din hälsa genom mat och livsstil som passar just dig.
Ha positiva tankar och attityder i livet och du kommer att njuta av ett långt, hälsosamt och lyckligt liv.
Till skillnad från Indien, där ayurveda finns integrerad i människors liv ändå från födseln, och där många vet vad läketraditionen innebär, måste Sangeeta Balaprakash ha ett lite annat förhållningssätt här i Sverige.
– Den ayurvediska livsstilen finns redan i Indien, även den spirituella delen av ayurveda. Det är stor skillnad jämfört med Sverige och det var inte helt lätt att starta upp min verksamhet. Dels på grund av kulturella skillnader, men även på grund av språket.
Andra svårigheter var att hon inte visste något om svensk kost eller hur hög stressnivån är i det svenska samhället.
– När jag pratade med patienter kunde jag inte förstå vad de gick igenom. Men nu vet jag, säger hon och skrattar.
Hon har börjat använda en mer undervisande approach vid sina konsultationer, där hon informerar om doshorna och hur viktigt det är att förebygga sjukdom.
– Ayurveda handlar om prevention av hälsa ur en social, emotionell och spirituell aspekt. Allt påverkar. Vad är viktigt för dig och vad ska just du prioritera för att bibehålla hälsa? Det är ditt ansvar!
Inspiration hämtar hon från sina klienter.
– Jag har alltid velat jobba med att hjälpa andra och att dela med mig av min kunskap gör att jag själv utvecklas. Feedbacken från mina klienter och mina studenter är min stora inspiration. Jag känner mig så tacksam för att det här är mer än ett jobb, det är mitt liv. Du är lycklig om du kan leva på din passion.
Sedan fem år tillbaka driver hon en ettårig ayurvedautbildning via yogastudion Yogayama, där deltagarna blir diplomerade ayurvedalivsstilskonsulter.
– Kunskapen kommer från Kottakkal arya vaidya sala, och att få möjlighet att sprida den till elever här i Sverige är fantastiskt, säger hon.
Det finns ingen paraplyorganisation eller något sammanhållande organ för ayurveda i Sverige, därför sker förmedlingen till olika konsulter via personliga kontakter. Sangeeta Balaprakash jobbar med konsultationer fyra dagar i veckan, med människor från många olika delar av Sverige.
– Det är mun till mun-metoden. Ibland blir jag riktigt förvånad, någon kan säga att ”jag flög upp hit från Malmö”. Då känner jag lite press, men det är ju samtidigt otroligt roligt.
Hon hoppas att ayurveda i framtiden kommer att bli mer reglerad och bevakad av myndigheterna.
– En kvalitetsstämpel skulle behövas, det kan bli problem annars. Vissa som utbildar sig till ayurvedakonsulter har kanske bara gått en helgkurs medan andra är väldigt erfarna med en gedigen utbildning. I Storbritannien finns Ayurveda practitioners association, som bevakas av en myndighet. Något sådant önskar jag att Sverige också kommer att ha i framtiden.
– Den ayurvedautbildning som jag driver på Yogayama har medlemskap i Skandinaviska förbundet av komplementär medicin. Mina studenter kan efter basutbildningen bli medlemmar där och får då en kvalitetsstämpel. Men som sagt, det saknas en organisation.
De närmsta tio åren vill hon arbeta för att skapa ett ayurveda-community, så att ayurveda blir mer lättillgänglig.
– Alla har inte heller råd att gå på ayurvedabehandlingar. Men kunskapen är fri. Med ett community kan den bli tillgänglig för alla, oavsett ekonomi.
Hon hoppas också på att ayurvedainspirerade restauranger startas upp. I nuläget finns ingen sådan i Stockholm.
– I Storbritannien och USA finns det, men inte här. Många tror att bara för att någon serverar indisk mat så är det ayurvedainspirerat, men det är fel. Indisk matlagning är inte per automatik ayurvedisk, man har för mycket fett eller man blandar fel ingredienser. Nanbröd är till exempel inte ayruvediska och man ska inte avsluta en måltid med något så sött som en mango lassi, det stressar kroppen. Vi behöver en ayurvedisk restaurang här. Man kan laga auyrvediskt med västerländska ingredienser, och utifrån årstiderna, det går alldeles utmärkt. För de med IBS-mage skulle det vara toppen, de har ingenstans att äta i nuläget.