Mobildetox – så gick det när utrikeskorrespondenten stängde av telefonen

Vad händer när den nyhetsknarkande Europakorrespondenten stänger av mobilen i över två veckor? Läs så får du se…
Som Göteborgs-Postens korrespondent med hela Europa som bevakningsområde gäller det att jag har ständig koll på nyhetsflödet och politikernas senaste tweets. Oändligt många nyhetsnotiser plingar dagligen till i min mobiltelefon. Ibland flera gånger under en minut. Inträffar en större nyhet i Frankrike tävlar minst fem franska mediekanaler samtidigt om min uppmärksamhet.
Ja tack, jag vill ha nyhetsbrev från Yoga för dig!
I och med att det här är min vardag reflekterar jag inte närmare i vilken grad det påverkar mig, min kropp, hjärna och själ. Det var först när jag under 2,5 veckor i januari-februari besökte en siddha vaidya-klinik i den sydindiska delstaten Kerala som jag förstod att min stressnivå var högre än den borde. Siddha vaidya är världens äldsta läkekonst och är ayurvedans föregångare.
I de inledande samtalen med klinikens två läkare, Raj och Reghu, fick jag redogöra för mina tankar om vad jag behöver hjälp med. Som 37-årig singel var jag snabb med att berätta om min familjelängtan och oro för min fertilitet. De båda indiska herrarna lyssnade på mig, ställde frågor och gjorde vissa undersökningar.
Jag valde att stänga av mobilen – och då menar jag HELT stänga av.
”Vi måste först få ner din stress. Ditt system är stressat. Du behöver prata långsammare, gå långsammare och äta långsammare”, lät det bland annat från dem.
”Men jag känner mig inte speciellt stressad”, försökte jag och påminde återigen om min önskan att få barn en dag.
Där och då insåg jag att det är lätt att tro att jag inte är speciellt uppe i varv när det blir det normala tillståndet. Särskilt när min pulserande hemstad Paris har minst lika högt tempo.
Jag valde att stänga av mobilen – och då menar jag HELT stänga av. Drygt två veckors mobildetox bestämde jag mig för. Senast jag gjorde något liknande var när jag genomförde tysthetsretreaten vipassana i Nepal för drygt två år sedan. Då var det enkelt att ha telefonen avstängd eftersom samtliga deltagare var tvungna att lämna ifrån sig all teknisk utrustning, böcker och pennor.
Skillnaden nu var att jag skulle ha kvar telefonen vid min sida och att jag fick förlita mig på min självdisciplin. Dessutom fortsatte de andra patienterna att ha sina mobiler påslagna.
Nyhetsflödet saknade jag inte alls. Det var min första tydliga insikt. Däremot var det lite tråkigt i början att inte få meddelanden från nära och kära. Det är en skön kärleksbekräftelse som jag insåg att jag gjort mig lite beroende av. Utan den kände jag mig utanför.
Nu var jag istället tvungen att hitta den tillfredsställelsen där jag befann mig just där och då och bekräfta mig själv. Self love, som så många terapeuter och andliga vägledare har sagt åt mig att jag borde fokusera på. Jag har aldrig riktigt lyssnat eller tagit det till mig. Här fick jag nu chansen att försöka få tag i och praktisera den känslan.
Dagarna passerade och jag tänkte allt mer sällan på mobilen. Det ledde till att jag var mer i nuet och glömde ofta bort vilken dag och tid det var. Jag noterade också hur jag gjorde saker långsammare. Behandlingarna med uppvärmd helande olja var lättare att ta till sig och jag upplevde att de verkade djupare när inte sinnet stod i vägen.
En tydlig förändring var också min dagliga meditation. Även om jag bara gör den i sju minuter varje morgon kan tankarna lätt hoppa hit och dit och minuterna känns oändliga. Nu var det plötsligt tystare i huvudet och tiden blev oviktig. Läslusten kom också tillbaka. Den har lyst med sin frånvaro i flera månader, men nu slukade jag bok efter bok.
Efter drygt två veckor utan mobil bestämde jag mig för att slå på den igen. Det var som om att jag slungades iväg av en enorm tryckvåg. Jag översvämmades av meddelanden och kommentarer på Facebook, Whatsapp och Instagram. Antalet olästa mejl ska vi inte ens tala om. Efter några minuters scrollande stängde jag av den igen. Det blev för mycket och jag kände mig väldigt trött.
Väl tillbaka i Paris och mitt korrespondentuppdrag var jag snart inne i nyhetspulsen med brexit, spanskt politikerdrama och gula västarna. Men allt är inte som vanligt. Jag lockas inte längre av att vara lika aktiv på sociala medier. Det tar helt enkelt för mycket tid och energi från mig. Jag föredrar att använda den till att vara i nuet – det ofiltrerade nuet.