Spola mobilen när du går på toaletten
Låt toalettbestyret ske utan inblandning av mejl, facebook och twitter. Du bajsar och mår bättre då. Här förklarar Isabel Ramírez varför.
Denna krönika av Isabel Ramírez finns även med i Yoga för dig Ayurveda, en specialtidning om ayurveda som utkommer på Itunes 7 oktober. Sista dag att boka annonsplats är tisdag 23 september.
Det är paradoxalt: om vi stänger ner några dagar så missar vi inte just något av värde. Vi vet det och ändå kan vi inte låta bli.
Toaletten. Symbol för så mycket. Att vi dessutom kan uträtta våra behov där har liksom blivit en bisak. Handen på hjärtat: går du in där utan snuttefilt alias mobil? Sätter du dig ner när du ska göra det Stora och har din uppmärksamhet på det? I så fall tillhör du en lycklig minoritet, de flesta av oss tar nog med sig online-läget även in i detta rum.
Att stänga av, att göra oss otillgängliga, har blivit svårt för oss. Det är som en drog, ett beroende mer än nyfikenhet, att kolla sms, google, facebook, mejl, twitter… och ändå: hur mycket tid vi än lägger på detta inflöde, så hinner vi ändå aldrig ikapp.
Det är paradoxalt: om vi stänger ner några dagar så missar vi inte just något av värde. Vi vet det och ändå kan vi inte låta bli.
Hur fräscht är det för övrigt att ta mobilen med sig in på toaletten? Du tvättar händerna efter ditt toalettbesök (väl?), men hur är det med mobilen? Tål den en granskning under lupp?
Nu till den andra änden: ändan. Vad blir det för kvalitet på bajsandet när vi håller uppmärksamheten någon annanstans? Och spelar det någon roll? Ja, jag tror faktiskt det. Jag tror man kan bajsa med kvalitet. Skitsnack tycker en del kanske. Men tänk själv. Vi stoppar i oss saker genom munnen, det transformeras i kroppen, en del blir till näring, annat blir till restprodukter som ska lämna kroppen. När vi äter säger vi att det är bra att hålla uppmärksamheten på ätandet. Vi ska tugga ordentligt, känna smakerna och dofterna. Vi smackar, vi känner konsistensen… alla våra sinnen är med. Det är något vi inom ayurveda uppmuntrar. Där vi väljer att lägga vår uppmärksamhet, dit går prana, alltså vitalenergin, livskraften. Att äta med alla sinnen optimerar kroppens förmåga att tillgodogöra sig näringen i maten.
Vid slutstationen, där avfallet ska ut, kan vi kanske lägga smaksinnet åt sidan, men de andra sinnena: lukten, känseln, hörseln, synen är alla viktiga komponenter vid bajsandet, de talar om för oss hur vi har det. Oj, det där luktar fränt, vad har jag nu ätit? Oj vad det skvalar, jag är visst lite lös i magen! Nämen oj, majskornen kom ut hela, jag måste nog börja tugga bättre. Och så vidare. Viktiga signaler, där vi kan få hjälp med vad vi mår bra av att äta, och hur vi bör äta.
Vad händer när vi tar mobilen med oss in? Bajsandet är ett ”output”-läge, mobilen skapar en massa ”input”. Vår uppmärksamhet vilar vid inputen och lukten tränger vi undan, skvalandet drunknar i ljudet från filmsnutten vi ser på, majskornen spolas bort osedda. När vi sätter på mobilen stänger vi samtidigt av vår lyhördhet för kroppens signaler.
Allt oftare måste personer som kommer till mig på hälsokonsultation tänka efter innan de kan svara på hur ofta de bajsar och många tycker det är besvärande att jag frågar om det.
Många har också tappat kontakten med äkta hungerkänslor.
Samma människor, när de efter några månader kommer på återbesök, berättar lätt och ledigt om sina toalettstunder, beskriver avföringens färg, form, lukt och frekvens. De har ofta en hunger både på mat och på livet i stort.
Jag vågar påstå att allt inflöde mobilen skapar är medskyldigt till att vi tappat kontakten med oss själva.
Så mitt råd blir att spola mobilen på toaletten.
Gästkrönikör: Isabel Ramirez
Fakta om Isabel Ramírez:
• Isabel har sedan år 2000 ayurveda och yoga levande i sin vardag.
• Hon är diplomerad satyanandayogalärare, ayurvedisk massageterapeut, panchakarmaterapeut, ayurvedisk hälsorådgivare samt utbildare i ayurvedisk massage och hälsorådgivning på Ayurveda-Akademin i Helenelund.
• Läs mer om ayurvedayoga och Isabel på: http://www.ayurveda-akademin.se/
