”Forskningen om yoga exploderar”
Birger Andren
Flera viktiga resultat – och en ny universitetskurs i yogaträning. Karolinska institutets Marian Papp svarar på sju frågor om vad som händer inom yogaforskningen.
1. Hur kom det sig att du började forska om yoga?
– Jag skrev tidigare för fitnesstidningar och populärvetenskapliga tidningar. En dag ringde en läkare från USA som övertalade mig att öppna mina ögon för att forska. Han hade läst en artikel som jag hade skrivit för Svensk Idrottsmedicin. Jag hade gjort en sammanställning av yogans effekter på mental hälsa, sömn och kardiovaskulära effekter. Han informerade mig om vilka steg som är viktiga för att börja forska. Jag hade jobbat på golvet i många år med dans, träning och yoga så det var intressant att få en bakgrund och fördjupning till det som jag sysslade med.
2. Din senaste forskning visar på yogans goda inverkan på kroppen. Hur då?
– Min forskning fokuserar främst på hjärta, kärl och andning. Jag har gjort tre interventioner (kontrollerade studier) där folk får träna olika program med fysisk hathayoga under 6-12 veckor. Vi kallar det yogaträning eftersom filosofin inte finns med. Man jämför sedan mot grupper som inte gör yoga eller så gör de något annat, som till exempel fysioterapi.
”Svenskar är ett forskningshungrigt folk och vill veta varför vi gör vissa saker. Och för att yogan verkligen ska bli erkänd här krävs att det finns vetenskaplig forskning.”
Ett av mina forskningsprojekt har visat att yogaträning hade samma effekt som fysioterapi på fysisk funktion, som är ett gångtest. De som deltog i studien var patienter med obstruktiva lungsjukdomar som innefattar både astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Fysioterapi hade dock bättre effekt än yogaträning på självrapporterad trötthet och emotionella funktioner. Studien visade också att yogan upplevdes underlätta den egna sjukdomskontrollen, förbättra andningstekniken och öka medvetenheten om andningen.
Jag har även gjort studier på solhälsningen och inversioner. Jag såg viss effekt av att solhälsningen minskade inflammation och ökade de goda blodfetterna. Och av inversionerna kunde man se att hjärtfrekvensvariabiliteten förbättrades.
3. Varför behövs det egentligen forskning om yoga?
– Svenskar är ett forskningshungrigt folk och vill veta varför vi gör vissa saker. Och för att yogan verkligen ska bli erkänd här krävs att det finns vetenskaplig forskning. Forskning på yoga exploderar i och med att intresset ökar och det kommer allt fler översiktsartiklar (metaanalyser) som styrker effekten av hathayoga som kompletterande behandling av olika kroniska sjukdomar.
4. Hur hjälper forskningen dig i yrket som yogalärare?
LÄSTIPS
– Det gör att det blir ett annat djup och variation i klasserna. Till mina klasser på Karolinska institutet har jag valt ut de mest effektiva poserna och de som vi behöver med dagens livsstil. Jag kallar min yoga för funktionell yoga – jag förklarar varför vi gör olika positioner och vilka biokemiska och fysiologiska effekter de kan ha. Jag lägger ett större fokus på säkerhet, balans, styrka och hållning än i vanliga klasser. Jag undviker filosofi till stor del och tycker inte man ska säga till folk hur de ska leva sina liv. Därför skippar jag inslag som namaste, oum och mantran i mina klasser.
5. Du är också kursledare för en nyskapad universitetskurs i yoga på Karolinska institutet. Vad går den ut på?
Marian Papp. Foto: Birger Andren
– Det är en banbrytande 7.5-poängskurs om yogaträning som kompletterande behandling för personer med en högskoleutbildning inom hälsa. Vad vi känner till är det den första i Europa på ett medicinskt universitet. En liknande kurs finns på några universitet i USA. Man blir yogainstruktör efter att ha gått kursen som är både praktisk och teoretisk. Kursen är kvalitetssäkrad och stramar upp vad yoga är.
6. Att man numera kan gå en universitetskurs i yoga, vad säger det om yogaintresset?
– Yogaintresset är väldigt stort i Sverige och i hela världen. Flera experter säger att fler yogar i väst än i Indien. Vi kan titta på USA, där yogautövandet har ökat och där nästan tio procent utövar yoga. I Europa ligger siffran på ungefär fem procent. Och tittar vi på Försäkringskassans statistik på hur mycket stressjukdomarna har ökat de senaste fem åren är jag säker på att många fler kommer att yoga framöver.
7. Vilket ämne kommer du att forska om framöver?
– Min fortsatta forskning kommer att vara mer fokuserad på stress i samarbete med läkare, men även på balansträning. Ett pilotprojekt som jag tycker är spännande är att undersöka hur balansförmågan kan stärkas av en 8-10 veckors yogakurs, som har fokus på intensiva och roliga balansövningar.
Populärt just nu
