Vagusnerven – allt du vill veta om kroppens största nerv och vaguston
Oleksandr Pidvalnyi, Pexels
Har du koll på vagusnerven? Nej, vi anade det. Få processer i kroppen är så intressanta som de länkade till vagusnerven, kroppens längsta och största nerv; inblandad i det mesta kring hur din kropp fungerar. Den binder samman hjärnan med alla inre organ i kroppen och kontrollerar hormonproduktion, hjärtrytm, andning, njurar, mjälte, hela mag- och tarmsystemet samt dina könsorgan.
Här berättar vi vad forskarna vet om denna speciella nerv, och yogans relation till den.
Vagusnerven är autonom – självstyrande – men kommunicerar samtidigt oavbrutet med hjärnan kring hur de tillsammans bäst ska lösa olika problem, styra processer i kroppen för att få dig i balans, skapa återhämtning och avkoppling. Den kan också vara det enskilt viktigaste organet i din kropp när det gäller att skapa frid, lycka och fullständig balans. Dess långa bana börjar i de allra äldsta delarna av hjärnan.
Vagusnerven börjar i de allra äldsta delarna av hjärnan
Via våra fem sinnen tar vi löpande in 11 miljoner informationsbitar per sekund – men kognitivt, i vår tänkande hjärna, via det som kallas riktad uppmärksamhet förmår vi bara hantera maximalt 50 av dessa infobitar. Resten går direkt in i hjärnan och hanteras av andra delar. Enligt hjärnforskarna har vi tre separata hjärnor i huvudet:
Via våra fem sinnen tar vi löpande in 11 miljoner informationsbitar per sekund.
Neocortex, vår homo sapiens-hjärna, den nyaste, yttersta delen av hjärnan, som är max 2 miljoner år gammal. Dess 100 miljarder nervceller ligger i sex lager över hjärnans yta och trots att lagret bara är fem millimeter tjockt utgör det 80 procent av hjärnans vikt. Varje enskild cell har upp till 10 000 synapser. Totalt sett har alla dessa nervtrådar, lagda efter varandra, en total längd på 10 000 mil (!). Här uppfattas och tolkas sensorisk information, här sker abstrakt tänkande och våra logiska processer. Olika nervcentra i neocortex ser till att musklernas rörelser blir exakta och precisa.
Mer för dig
Det limbiska systemet, även kallad fågelhjärnan eller känslohjärnan (innefattar amygdala, hypotalamus, hippocampus och sex andra delar), är 40-50 miljoner år gammalt och härstammar från den tid när reptilerna kravlade upp ur havet och utvecklades till fåglar. Här finns många hormonellt styrda funktioner så som sexualitet, fruktan, vrede och upplevelsen av andra känslor. Minne och inlärning styrs härifrån. Luktsinnet är också, till skillnad från våra andra sinnesorgan direkt kopplat till det limbiska systemet.
Reptilhjärnan (ryggmärg och lillhjärna), vår äldsta och mest primitiva del av hjärnan är flera hundra miljoner år gammal. Här handlar det om nyansfri överlevnad – vän eller fiende, kamp eller flykt. Många av våra livsnödvändiga automatiska funktioner så som blodtryck, andning, temperatur och vakenhet styrs direkt härifrån. Besluten tas instinktivt, blixtsnabbt. Stress gör oss mer instinktsstyrda och ju mer stress vi upplever desto mer förskjuts beslutsfattande och styrning till reptilhjärnans uråldriga handlingsprogram – helt enkelt för att vi ska överleva. I reptilhjärnan finns hjärnstammen, i vars nedersta del, medulla oblongata – förlängda märgen på svenska, vagusnerven utgår ifrån.
Två hjärnor till – mage och hjärta
Utöver dessa tre har vi ytterligare två vad man skulle kunna kalla hjärnor, i våra kroppar – en i hjärtat och en i magen. Vi säger: Lita på din magkänsla, lyssna till ditt hjärta. Hjärnan i magen kallas för det enteriska systemet och i hjärtat har man hittat samma typ av nervceller som finns i hjärnan. Båda dessa kommunicerar med hjärnan via vagusnerven.
Utöver dessa tre har vi ytterligare två vad man skulle kunna kalla hjärnor, i våra kroppar – en i hjärtat och en i magen.
Det enteriska nervsystemet signalerar när du är mätt eller har ätit för mycket
Enteriska nervsystemet – bukhjärnan eller den andra hjärnan är en del av kroppens autonoma nervsystem. Det är så självständigt att om man skär av alla nervförbindelser mellan hjärnan och mag-tarmkanalen skulle dess grundläggande funktioner fortsätta som vanligt. Det kommunicerar förstås, via vagusnerven konstant med hjärnan, påverkar produktion av hormon som informerar hjärnan om när och hur mycket du borde äta. Det skickar signaler till hjärnan när du är mätt eller har ätit för mycket.
Forskarna menar att samarbetet hjärna/buk kan ligga till grund för det vi kallar magkänsla.
Om en viss sorts mat får dig på bättre humör kan det enligt forskarna bero på att det enteriska nervsystemet skickar en slags lyckosignaler till hjärnan som gör dig gladare. De menar att samarbetet hjärna/buk kan ligga till grund för det vi kallar magkänsla.
Avgörande vilka enzymer som ska tillverkas
Kroppens omvandlande av mat till energi, en av dess mest komplexa processer kräver arbete och koordination. Detta styrs inte från hjärnan, utan från det enteriska nervsystemet – detta vävlika, avancerade system som består av över 100 miljoner nervceller (lika många som i hela ryggmärgen) och likt en nätstrumpa omsluter och styr funktioner i matstrupe, mage och tarmar. Det avgör exempelvis vilka enzymer som ska produceras för att maten ska brytas ner och tas upp av kroppen på ett bra sätt.
Särskilda proteiner ansvarar för kommunikationen i det enteriska nervsystemet. Innehållande känselnerver, motornervceller och mellannervceller samverkar det med både immunförsvaret och hormonsystemet. Det känner av kemiska miljöförhållanden och spänningstillstånd i tarmsystemet, reglerar blodtryck, utsöndringar, tarmrörelser och vätsketransport.
Genererar elektrisk aktivitet
Forskarna har länge intresserat sig för det enteriska nervsystemet, som även vidarebefordrar information om pH-värde, näringsstatus i tarmen och låggradiga inflammationer till hjärnan via vagusnerven. Australiensiska forskare har exempelvis upptäckt att det enteriska nervsystemet genererar elektrisk aktivitet – med ett unikt mönster som tydligt skiljer sig från hjärnans. Mer än 90 procent av kroppens serotonin finns här. 70-80 procent av alla lymfocyter, en form av vita blodkroppar likaså – och 50 procent av kroppens dopamin.
Precis som ditt undermedvetna så känner det enteriska nervsystemet – och är stresskänsligt.
Det enteriska nervsystemet kommunicerar med hjärnan främst via vagusnerven. Precis som ditt undermedvetna så känner det enteriska nervsystemet – och är stresskänsligt. När man betänker att 90 procent av våra tankar äger rum i det undermedvetna så är tanken på det enteriska nervsystemet som en inre, undermedveten styrenhet inte så långsökt.
Hjärtmuskeln pumpar blod genom din kropp. En droppe innehåller 300 miljoner röda blodkroppar och hinner under sina fyra levnadsmånader 170 000 varv genom kroppen. I vila passerar 1 deciliter blod genom hjärtat/hjärtslag, 7 ton/dygn. Hastigheten genom stora kroppspulsådern är cirka 40 cm/sekund.
Hjärtat börjar slå 22 dagar efter befruktningen, det första organet som bildas i fostret. Hos en vuxen är det stort som en knytnäve, 250-350 gram, det slår 60-70 gånger per minut i vila, tre miljarder gånger under en normal livstid. 200 miljoner liter blod – 84 olympiska simbassänger – har då passerat genom hjärtat. Trots detta oerhörda arbete som pågår dygnet runt hela livet så slits inte hjärtat. När man obducerar 80–90-åringar, som inte haft besvär/sjukdomar vilka slitit på hjärtat, så är deras hjärtan förvånansvärt väl bibehållna.
Hur hjärtat och vagusnerven hänger ihop
Hjärtat är också en hormonkörtel, som insöndrar olika kärlvidgande, blodtryckssänkande hormon vilka påverkar hjärta och njurar. Det har ett eget elsystem med sinusknutan som naturlig pacemaker vilken styrs via vagusnerven och får förmak och kammare att dra ihop sig. Hjärtat skapar ett eget magnetfält runt sig som via bra apparatur är mätbart ända upp till 30 meter ut från kroppen.
Hjärtat kan fatta egna beslut baserat på olika stimuli. Det intressanta med detta är enligt forskarna att hjärtat kan agera oberoende av hjärnan och även lära genom erfarenhet.
Ett relativt okänt faktum är att hjärtat känner, minns och fattar egna beslut. Det har runt 40 000 egna neuroner och ett nätverk av signalsubstanser med väldigt specifika funktioner vilket gör det till en perfekt förlängning av hjärnan. Hjärna/hjärta kommunicerar internt med varandra, där upp emot 90 procent av kommunikationen via vagusnerven går från hjärtat till hjärnan. Hjärtat skickar konstant information upp till hjärnan och kan även aktivera/avaktivera olika delar beroende på vad kroppen behöver.
Hjärtat är ett kännande organ med en egen emotionell intelligens. Positiva känslor som lugn, balans och tillfredsställelse gör dina hjärtslag rytmiskt perfekta. Stress, rädsla, oro och ångest stör mätbart denna balans. Hjärtat kan fatta egna beslut baserat på olika stimuli. Det intressanta med detta är enligt forskarna att hjärtat kan agera oberoende av hjärnan och även lära genom erfarenhet.
;
Här kan du följa med på ett guidat pass där Göran Boll berör vagusnerven.
Komplettera din träning: 30-talet yoga- och meditationsklasser online
Hur vagusnerven fungerar
Hjärnan/hjärnorna i ditt huvud pratar med kroppen via det centrala nervsystemet i ryggmärgen. Kroppen svarar via vagusnerven som är en av dina tolv kranialnerver. Till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen ansluter kranialnerverna med sina rötter direkt till hjärnan eller hjärnstammen. De löper symmetriskt på både höger och vänster sida av kroppen och binder samman hjärnan med kroppens olika organ.
Vagusnerven utgår från hjärnstammen och länkar samman kropp och sinne ända ner i bäckenbotten – den är kroppens längsta nerv. Vagusnerven försörjer motoriskt svalg, gom, gomsegel och stämband. Via struphuvudet går den ner genom matstrupen, brösthålan, hjärta och lungor, via diafragma ner till lever, mjälte, njurar, magsäck, tarmar och underliv.
Vagusnerven stimulerar cellregeneration
Vagusnerven reglerar alla stora kroppsfunktioner: andedräkt, hjärtfrekvens, matsmältning, förmågan att ta in, bearbeta och förstå olika erfarenheter med mera. Bestående av 80 000 nervtrådar kontrollerar den ett stort antal processer i kroppen och samlar samtidigt in information om andra.
80-90 procent av trafiken i vagusnerven går från kroppen till hjärnan. Som del av det parasympatiska nervsystemet håller den hjärnan uppdaterad om vad du ätit, den styr blodflödet i riktning mot matsmältningsapparaten i samband med måltid och den påverkar nivån av blodsocker.
Kroppens olika uppbyggande läkningsprocesser, bland annat cellregeneration stimuleras av vagusnerven. Immunförsvaret ska inte vara för starkt, så det angriper kroppen. Inte för svagt, så det inte klarar av att skydda kroppen. Vagusnerven som också går under beteckningen den antiinflammatoriska reflexen balanserar denna typ av processer i din kropp.
Det yogiska andetaget hjälper vagusnerven
När du andas ut saktar vagusnerven via signaler till sinusknutan i hjärtat ner hjärtrytmen (detta förstärks i det djupa yogiska andetaget).
Vagusnerven lugnar kroppen efter stress och fysisk ansträngning, styr ansiktsmuskler och gör det möjligt att vrida på huvudet och styra blicken för att fokusera på och spegla människor vi möter.
Vagusnerven hanterar den del av mellanörat som gör det möjligt att urskilja mänskliga röster från andra ljud i omgivningen. Den är via samtal, ögonkontakt och känslouttryck kopplad till våra relationer med andra och kan framkalla en upplevelse av värme och expansion i bröstkorgen när vi blir berörda, hör vacker musik och så vidare.
Vad forskning säger om vagusnerven
Det finns en hel del forskning på vagusnerven. Enbart i databasen Medline får man över 30 000 träffar på begreppet. Dess funktioner har betydelse för såväl fysisk hälsa som sociala kontakter. Den påverkar frisättningen av oxytocin, viktigt i det sociala samspelet med andra.
Oxytocinet frigörs vid vänlig, fysisk beröring vilket skapar förtroende, samhörighet och känslomässiga band mellan människor. Det styr viktiga funktioner avgörande för överlevnad, det lindrar smärta, påskyndar skadeläkning, sänker blodtryck och reducerar halter av stresshormon. Oxytocin lugnar och gör oss mer sociala och mer nyfikna på omgivningen.
Stimulering av vagusnerven stärker minnet
Man har i forskning på möss vid University of Virginia sett att stimulering av vagusnerven ger ökad frisättning av noradrenalin i amygdala, vilket precis som kundaliniyoga meditationen Kirtan Kriya stärker våra minnesfunktioner.
Vagusnerven har i annan forskning visat sig fungera som en viktig balanserande regulator av immunförsvaret. När vi drabbas av autoimmuna sjukdomar blir immunförsvaret överaktivt och angriper kroppen. I en studie fick personer med kronisk ledgångsreumatism en pacemaker inopererad i nacken där den under en minut varje dag stimulerade vagusnerven. Inom loppet av en månad upplevde 75 procent av deltagarna att de hade fått tydliga förbättringar av sina reumatiska besvär. Forskare har även rapporterat att elektrisk stimulering av vagusnerven verkar kunna påverka och reducera intensiteten vid epileptiska anfall.
Vagusnervens aktivitet är nedsatt hos personer med depression
Vagusnervens aktivitet har visat sig vara nedsatt hos personer med depression. Man har testat vagusnervstimulering vid behandling av dessa grupper, vilket verkar kunna påverka områden i hjärnan involverade vid depression. Vid upplevelser av medkänsla har man sett att vagusnerven stimuleras naturligt, vilket i sin tur har medfört positiva effekter på andra viktiga funktioner i kroppen.
Vagusnervens aktivitet har visat sig vara nedsatt hos personer med depression.
Aktiviteten i både vagusnerven och det parasympatiska nervsystemet ökade markant när upplevelser av medkänsla infann sig. Förändringen uppkommer när man upplever positiva känslor i ett positivt, socialt sammanhang. Medkänsla mot sig själv och andra, kärlek riktad till sig själv och till andra stärkte en funktion hos vagusnerven som styr hur vi förmår ta in och vara uppmärksamma mot andra. Detta ger en förbättrad vaguston.
Vad vaguston är
Vaguston, förhållandet mellan hjärtrytm och andning är ett mått på hur väl vagusnerven fungerar. Ju bättre samspel mellan andning och hjärtrytm, desto högre vaguston. En hög ton reglerar bland annat blodsockernivå, reducerar risken för diabetes såväl som stroke och hjärt-kärlbesvär. En låg vaguston associeras med bland annat kronisk inflammation, IBS, övervikt, fibromyalgi, depression och ångest. Beteendeforskare har även sett att vagustonen är av central betydelse för mimiken, hur uttrycksfullt ens ansikte är. Den avgör också förmågan att lyssna av och uppfatta den mänskliga röstens olika nyanser.
Yoga och meditation i förhållande till vagustonen
Förr ansågs vagustonen vara konstant genom hela livet men forskning har visat att den går att träna upp genom exempelvis massage, akupunktur, kalla duschar, meditation, aktiv avspänning – och yoga.
Det finns specifika yogaövningar som stimulerar vagusnerven och skapar en lugn-och-ro-respons där hjärtfrekvens och blodtryck påverkas i positiv riktning.
Det finns specifika yogaövningar som stimulerar vagusnerven och skapar en lugn-och-ro-respons där hjärtfrekvens och blodtryck påverkas i positiv riktning, inflammatoriska processer reduceras, matsmältningen fungerar bättre, pH-värdet normaliseras och immunförsvaret ökar i effekt.
Hur du kan hjälpa vagusnerven
Yoga balanserar både vagusnerven och vagustonen. Yogans långa djupa andetag exempelvis är centrala och direkt påverkande på vagusnerven. Lägg till ett brett leende, avslappnade ögonmuskler och ett långt mm-ljud på utandning så förstärker du effekten. Mantran generellt och ursprungsmantrat OM/AUM specifikt är stärkande för vagustonen. Att vissla påverkar tonen och korrekt utförd eldandning är en annan bra vagusnervövning.
Aktivering av vagusnerven med hjälp av olika yogaövningar kan exempelvis sänka blodtryck och hjärtfrekvens.
Aktivering av vagusnerven med hjälp av olika yogaövningar kan exempelvis sänka blodtryck och hjärtfrekvens. Olika bakåtböjningar, typ mirakelböj, kobra, diverse ryggflex- och vridvarianter är bra för detta syfte. Nackrullning, babyställning, kattsträckning och rotlås är exempel på yogaövningar som balanserar din vagusnerv.
Chakra och kundalini hjälper vagusnerven vibrera
Yogiskt energimässigt ses vagusnerven som den kanske mest centrala strängen på den mänskliga lyran. När den vibrerar harmoniskt med en hög, ren (vagus)ton på rätt frekvens så påverkas sinusknutan, som får hjärtat att slå lugnt och rytmiskt, vilket i sin tur påverkar hjärtats elektromagnetiska fält – som påverkar hela nervsystemet, dina endokrina körtlar och ditt centrala energisystem – dina chakran.
Yogiskt energimässigt ses vagusnerven som den kanske mest centrala strängen på den mänskliga lyran.
Mycket av traditionell yoga, speciellt inom den tantriska traditionen utgår från chakrasystemet och kundalinikraften och strävan mot att skapa full balans i dessa centrala delar av ditt energisystem. Chakrasystemet beskrivs övergripande som en central kanal – Sushumna på vilken sju stora chakra fäster, från rotchakrat längst ner till kronchakrat högst upp. Längs med Sushumna slingrar sig två stora meridianer, Ida (feminin) och Pingala (maskulin), från roten upp till det 6:e chakrat i pannan, där de sedan delar sig och går ut i varsin näsborre, Ida i vänster och Pingala i höger näsborre.
Mer för dig
Kundalini har beskrivits som vår djupaste potential, en kraft som ligger vilande i rotchakrat. När den väcks rör den sig upp genom ryggraden, via de stora chakran som fäster i den, upp till hjärnan där den tänder upp tallkottkörteln – och gör dig upplyst. I processen fylls alla inre organ, nervplexus och hormonkörtlar med pranisk energi, alla polariteter – yin och yang, Ida och Pingala, sol och måne, manligt och kvinnligt, höger och vänster hjärnhalva, sympatikus och parasympatikus och så vidare – allt vävs samman till en harmonisk helhet – full medvetenhet.
Vagusnerven väcker kundalinikraften
Vagusnerven, som trots att den kallas en nerv egentligen består av två separata nervbanor som utgår från hjärnstammen, löper som en röd tråd genom allt detta nerifrån tjocktarmen (rotchakrat) upp till hjärnan (kronchakrat). Och – precis som att en uppväckt kundalini rör sig nerifrån roten upp genom chakrasystemet till kronan så går det mesta (80-90 procent) av alla signaler i vagusnerven nerifrån tjocktarmen upp genom kroppen till hjärnan.
Genom att aktivt arbeta med vagusnerven skulle du utifrån dessa förutsättningar kunna påverka hela ditt chakrasystem och därmed din resa mot ökad medvetenhet.
Det har från yogiskt håll uttryckts att Sushumna motsvaras av din ryggrad och att Ida och Pingala motsvarar vagusnervens två nervbanor ner i kroppen – tre grundläggande pelare för att kunna väcka och lyfta kundalinikraften. Detta innebär i så fall att vagusnervens hälsotillstånd och styrkan i din vaguston är centrala aspekter av hur dina chakran och hela ditt centrala energisystem mår och fungerar. Genom att aktivt arbeta med vagusnerven skulle du utifrån dessa förutsättningar kunna påverka hela ditt chakrasystem och därmed din resa mot ökad medvetenhet.
Vagus – 9 vägar till balans och ökad medvetenhet
- Parallellt med att göra andningsövningar, kattsträckning, mirakelböj, ryggflex, nackrullning och andra yogaövningar så finns det ett stort antal saker du kan göra för att skapa balans i din vagusnerv och höja din vaguston, exempelvis:
- Att tvätta ansiktet med kallt vatten, eller duscha kallt över hela kroppen.
- Att sjunga (helst i grupp), nynna och skratta.
- Olika överdrivna rörelser med mun och läppar – grimaser, tugga tuggummi osv.
- Att med tummen i mun blåsa hårt utan att släppa ut någon luft.
- Lugn, mjuk massage, speciellt av fötter, nacke och hals, akupunktur.
- Mjuk fysisk träning, motion av olika slag.
- Periodisk fasta, mat rik på omega-3, fiberrik mat, tillskott av probiotika.
- Att aktivt ge utlopp för medkänsla gentemot andra – Loving Kindness Meditation.
Söker du fördjupningar och vill lära dig mer?
Vill du fördjupa dig ytterligare i yoga och den områden som gränsar till yogans värld, kanske rentav ta steget till att bli yogalärare, så rekommenderar vi att du först läser vår artikel om fördjupningar och att tänka på när du ska välja yogalärarutbildning.
Populärt just nu
