Karin Rosell reste sig upp efter några dagars corona-depp och fann nya sätt att umgås
Vilken vår vi upplevt, och vilken sommar som väntar.
Distans, distans och åter distans. Vi har inte kunnat besöka nära och kära, vi har inte kunnat resa, vi har inte ens kunnat gå på yogaklasser. Än mindre hålla yogaklasser. Allt har blivit en utmaning som ingen av oss kunnat föreställa sig.
Men hur blev mitt sätt att vända en utmaning till något som istället utvecklar mig?
Hur fick jag min studio att överleva och vad gjorde jag för att kunna möta mina deltagare och umgås med mina vänner?
Ja tack, jag vill ha nyhetsbrev från Yoga för dig!
Ja tack, jag vill prenumerera på Yoga för dig och yogafordig.nu!
Ska jag vara riktigt ärlig, och det ska jag ju naturligtvis vara, så deppade även en coach och yogafröken ihop den första tiden när alla klasser, event och yogaresor ställdes in över en natt. Inga klienter vågade sig längre till samtalsrummet och jag blev någon vecka helt apatisk i mitt handlande. Till slut satte jag mig med papper och penna som jag alltid gör och brainstormade. Vad KAN jag göra? Vad är möjligt och vad är en önskan som skulle kunna ges utrymme för nu när det finns oceaner av tid?
Yogafröken fick uppdatera sig själv och telefonen
Digitalisering, en totalt oteknisk yogafröken fick uppgradera både sig och telefonen. Zoom läste jag överallt. Zoom? Vad är det? Men med mycket vilja och ett bortblåst motstånd var jag redo för att hålla både yogaklasser och coachning på distans. Och vilken lycka, att få guida och följa yogis och klienter från mitt vardagsrum. Och vilka vackra samtal det blev både i coachningsrummet samt efter yogaklasserna på distans mellan deltagarna. Det var en ynnest att få uppleva och jag landade i att allt går. Att älska människor är en fantastisk gåva och att få uppdatera mina teknikkunskaper gav mig en helt ny dimension.
Det finns stunder i livet som jag känner mig allt annat än yogisk, men kan ändå undervisa klasser och vandra bredvid mina elever just den dagen.
För bara en liten stund sedan skickade jag ut min första inbjudan till yogalärarutbildning på distans, något jag aldrig trott varit möjligt. Och responsen lät inte vänta på sig, vi behöver yogan just nu, mer än någonsin.
Men vad ÄR yoga? Vad betyder yoga för just dig? Min personliga tro är att det finns lika många svar på den frågan som det finns yogis. Alla har sitt varför till att just den personen sätter sig på mattan just den dagen. Och måste det vara så ens att jag behöver vara på ett specifikt sätt eller i ett speciellt sinnestillstånd för att kunna utöva yoga eller kalla mig yogisk? Mitt bestämda svar är nej. Det finns stunder i livet som jag känner mig allt annat än yogisk, men kan ändå undervisa klasser och vandra bredvid mina elever just den dagen. För att vara sann, är min devis. Satya enligt yama på yogaspråk. Att våga vara sann mot mig. När det vi tänker, säger och gör i handling överensstämmer, då är vi i balans.
Så att gå den åttafaldiga vägen enligt Patanjali är verkligen yoga för mig. Asanas, våra yogapositioner, är den fjärde delen enligt den grundläggande yogiska traditionen. Så att få tid till att vara sann, reflektera över min sanning och att i stillhet i yogahuset på min lilla ö få påminnas om de åtta grenarna i yogans magi är en ren gåva som den här tiden av social distansering givit mig.
Vad har den här tiden givit DIG? Vad är dina vinster? Och hur kan du vända en utmaning till utveckling?
Lockar till skratt när jag tar över andras problem
Med mina klienter finns en övning som vi brukar göra som frambringar mycket skratt. Jag tar helt enkelt över deras problem en stund, problemvikarien kallar vi den kort och gott. Så när klienten ska beskriva med ord hur jag ska bete mig för att verkligen behålla det här problemet i mitt liv, kommer oftast skrattet, för det de nu med ord beskriver och kanske för första gången säger högt, är oftast beteenden vi lätt kan ändra, med en annan inställning eller ingångsvinkel. Och att få sitta som coach och vara vikarie till olika sorters beteende är en utvecklande, och mycket mer upplyftande upplevelse än det låter.
Testa på dina nära och kära, ge dem möjlighet att låta dig bära något som skaver inom dem en liten stund, och invänta reaktionen på hur de beskriver hur du ska bete dig för att absolut inte ändra det här beteendet. Det kommer både skratt och tårar. Jag lovar.
Och glöm inte hålla avstånd mina vänner. Så gör som jag, ladda ner Zoom eller någon annan app som gör möten över distans möjliga.
Stanna hemma i ditt vardagsrum och låt dina vänner få bli dina problemvikarier en stund.
DET är min gåva till dig i dessa coronatider.
Ps. Inspiration till denna krönika fick jag bland annat av Albin Lee och låten Kan man älska nån på avstånd. Låt mig citera:
Kan man älska nån på avstånd?
Ja, det skiljer många mil
Mellan mig och den jag älskar
Flera timmar med min bil
Om du bara för nån timma
Kunde komma hem till mig
Och viska ljuvt de orden:
”Du, jag lämnar aldrig dig”
Varm kram
