Hälsning till alla yogalärare: Vi har en viktig uppgift att fylla nu
Pixabay
Här sitter jag i en nästan tom hotellreception och skriver den här krönikan. Jag har just checkat in på ett nyöppnat och nyrenoverat spa i Lundsbrunn som ska göra sin första retreathelg och jag fick äran att hålla i denna helg i en så fantastisk miljö.
När vi planerade det här eventet i somras var vi övertygade om att i november har coronastormen drivit förbi, och vi kan tryggt ta in 25 deltagare i salen.
Ja tack, jag vill ha full tillgång till yogafordig.nu för 19 kr/mån.
Ja tack, jag vill ha nyhetsbrev från Yoga för dig!
Eventet sålde slut på två dagar och vi blev så glada över att det vi hade skapat, för att ge våra deltagare det allra bästa enligt vårt tycke, också var det som efterfrågades.
I dag är det uppstart på vår helg och vi kommer hålla detta som ett miniretreat med bara 12 exklusiva platser, allt för att hålla restriktioner och avstånd. Vi som deltar är friska och vi spritar mattor och händer mellan varje klass. Allt detta har under detta halvår blivit vår vardag.
Viktigare uppgift än att räkna kronor och ören
Vi som jobbar med människor har lärt oss att visa varandra respekt och göra varje klass, vistelse eller möte till en säker tillställning.
Istället för att räkna kronor och ören, har vi en viktigare uppgift i världen. Att lägga manken till lite extra för att skapa rum att mötas i.
På ett säkert sätt.
Vi sprider ljus i november- och coronamörker
Vi har en viktig uppgift att fylla, genom att sprida ljus i novembermörkret i dubbel bemärkelse nu.
Coronan har begränsat oss från det viktigaste vi har. Mänsklig värme och närkontakt.
Min stora starka framgångsrika affärskvinna som jag ser så mycket upp till och som har det härligaste skrattet i världen, ligger uppkopplad till alla möjliga slangar.
Då behöver vi vara ljus, sprida värme i världen.
Att få möjlighet att hålla om utan att vidröra och verkligen kunna SE var och en av mina deltagare i helgen är en ynnest. Och det GER coronan mig.
Den utvecklar mig som lärare och som människa. Jag tar inget för givet, allt som var min verklighet igår, är helt nya spelregler idag.
Mitt jobb är att sprida yogans ljus
Mitt jobb är att ge, låta människor bli sedda, och lyssnade till. Lyfta och sprida yogans ljus. DÄR ligger magin, där är nyckeln till min egen resa.
För att kunna öppna mina egna lås som begränsar mig, måste jag själv se dem. Finna nyckeln och göra det mödosamma jobbet att vrida om låset.
Självklart hade jag inte önskat en pandemi.
Självklart hade jag inte önskat så många sjuka och dödstal som är skrämmande.
Men yogans åtta grenar igen, att SE saker och ting för vad de är. Inte förvrida och hitta egna sanningar utan att stå där du är.
Gör det du kan.
Och gör det med kärlek.
Om vännen som inte kunde vara med
En riktigt varm och kär vän till mig skulle ha deltagit i helgens retreat, igår ringde hon mig och jag kunde inte förstå vad som var fel. Hon lät SÅ ynklig.
Ring mig på facetime viskade hon fram.
Jag slår på videosamtalet och blir chockad. Min stora starka framgångsrika affärskvinna som jag ser så mycket upp till och som har det härligaste skrattet i världen, ligger uppkopplad till alla möjliga slangar.
Hon har för några dagar sedan blivit väckt från att ha varit nedsövd i över en vecka. Min starka vackra vän, har drabbats hårt av corona. Och plötsligt blir det så verkligt, jag kan inte värja mig, jag hade själv den här hemska sjukdomen i somras, men klarade mig med feber och karantän i fyra veckor.
Här ligger min fantastiska vän isolerad på iva med slangar och sladdar och får lära sig gå igen.
Där landar det i mig igen, respekt, vördnad och ljus.
Vi kommer att skapa energier som går att ta på, men inte röra vid varandra
Vi har alla ett ansvar och vi måste bära det.
I helgen har vi en konferenssal för 100 personer som vi samlar 12 deltagare i. Vi har rejält med avstånd och vi visar varandra just detta. Respekt, vördnad och ljus. Vi kommer skapa energier tillsammans som går att ta på, men vi kommer inte röra vid varandra.
Så håll ut min vän, vi kommer genom den här pandemin, den ska bara skaka om oss ytterligare en tid.
En så konstig värld vi lever i, en utopi på ett yogaretreat för ett år sedan, att hålla två meters avstånd mellan deltagarna, inte få krama och hålla om dem, inte få ha övningar där deltagarna hjälper varandra att balansera i lite mer utmanande positioner.
Utan istället skapa avstånd, sätta förbud för mänsklig kontakt och separera gruppen.
Uppfinningsrika och kärleksfulla
Vi måste vara uppfinningsrika och kärleksfulla i vårt jobb nu.
Och skapa rum av kärlek, och när jag ser den vackra receptionen varsamt ta emot en deltagare i taget, med avstånd och rekommendationer om att sprita händerna, så känner jag något vackert ändå.
Vi bemöter varandra på ett mer respektfullt sätt, vi lyssnar mer innerligt och jag tycker mig se att ögonkontakten mellan våra deltagare och receptionisten är innerlig.
Vi har inte så bråttom, och står utan problem på avstånd och väntar lugnt på vår tur.
Så håll ut min vän, vi kommer genom den här pandemin, den ska bara skaka om oss ytterligare en tid, sedan kommer ljuset tillbaka. Och till dess, var ljuset i ditt liv, och gärna i andras.
Ljus och värme
Yogafröken
(Denna text skrevs några dagar innan Folkhälsomyndigheten förslog striktare restriktioner, bland annat med maxantalet åtta personer för folksamlingar.)
Yogagalan 2021 lyfter Årets omställning
- Yogagalan 2021 har öppnat för nominering. Denna gång söker vi nominering i en enda kategori: Årets omställning. Läs mer och nominera här!
