Yoga på schemat ser ut att ge goda resultat på Husbygårdsskolan
Bättre resultat och gladare barn. Fyra schemalagda energipass i veckan ser ut att ge positiva resultat på Husbygårdsskolan. Här berättar Miroslava Koch Jelacic om konceptet.
Miroslava Koch Jelacic arbetar som grundskolelärare på Husbygårdsskolan norr om Stockholm. Som ett led i att få barnen att känna sig trygga, ha arbetsro, få resultat och utvecklas kunskapsmässigt, har man infört rörelseträning på schemat, utöver ordinarie idrottslektioner som hålls två gånger i veckan.
Vi utgår från aktuell forskning av hur psykisk och fysisk hälsa påverkas av rörelse. Resultaten visar på bättre studiero och prestationer.
– Vi utgår från aktuell forskning av hur psykisk och fysisk hälsa påverkas av rörelse. Resultaten visar på bättre studiero och prestationer, säger Miroslava, som leder ett av två yogapass i veckan.
Flera lärare har gått en skolyogautbildning. Sedan har man schemalagt alla energipass för årskurs 6-9, som omfattar 20 minuters aktivitet och där yoga, pingis, hopprep, basket, kickboxning, innebandy och fotboll ingår. Forskning visar att träningen bör ske tidigt på dagen, då effekterna av att man har rört på sig i minst 20 minuter håller i sig i flera timmar efteråt.
– Vi har lagt in passen mellan 9:10 och 9:30, då kan barnen få något tillbaka av träningen under dagen, de tillgodogör sig undervisningen bättre vilket i sin tur ger fina resultat.
Yoga populärt bland eleverna i nian
Valet av aktivitet är schemalagt för varje klass och Miroslava, som utbildade sig till yogalärare på Axelssons 2014, har träffat elever från alla årskurser. Bäst uppslutning har det varit bland niorna.
– Men jag trodde inte att de skulle orka komma eftersom de är så morgontrötta i den åldern. Jag hade i princip samma grupp varje tillfälle. Salen är liten och vi sitter på golvet och gör lätta yinyogaövningar, fokuserar på avslappning, det älskar de. Många har föreställningen att man sitter i lotusställning och sjunger aum, men så är det ju inte alls.
Meditation i klassrummet
Hon brukar också använda sig av meditation på lektionerna.
– Ibland kan man känna av att de är stissiga när de kommer in på en lektion, det kan ha hänt mycket under rasten, och då förbereder jag genom att släcka ned belysningen i klassrummet och spela lugnande musik i bakgrunden. Jag ber dem sedan att sätta sig och meditera. Jag guidar dem i att andas djupt i två minuter, att landa i kroppen innan vi börjar med lektionen.
Satsningen är inne på den fjärde terminen, och Miroslava hoppas på en fortsättning.
– Vår rektor tror starkt på fysisk aktivitet för att främja inlärning, och han tänker utanför ramarna. Dessutom är han själv mycket aktiv och cyklar exempelvis hela vägen från Saltsjö-Boo där han bor, till Husby.
Själv tog Miroslava sin lärarexamen 2000, och nu undervisar hon i svenska, svenska som andra språk och i engelska. Yoga kom in i hennes liv 2002, och därefter utbildade hon sig.
– Jag kände direkt att jag måste implementera det här i skolan för att få igång elever på olika sätt. Yogan har varit ett verktyg för att hantera mitt liv. Om något känns svårt, ta ett djupt andetag innan nästa steg.
Barn väljer skärmtid framför fysisk aktivitet
– Barn i Sverige rör sig mindre och mindre på grund av att de väljer skärmtid istället. Att kunna erbjuda barnen på skolan en möjlighet att röra på sig mer påverkar deras hjärnor och ger goda effekter på studierna, säger Miroslava.
Tvärtemot vad man kan tro har ingen undervisningstid plockats bort från schemat för att ge utrymme till energipassen, men dagarna har förskjutits något. Med krav på förstärkt idrott blir det dock en ganska liten ökning av den totala tiden för eleverna.
En utmaning för rektorn att få med alla
– Det är ett stort maskineri, det är många vuxna som är involverade i det här och som vill få det att fungera. Det kommer alltid vara en utmaning för vår rektor att få med alla på tåget. Men nummer ett är att han är dedikerad och att rörelsepassen ger tydliga fördelar för barnen.
– Måns Rybäck, vår idrottslärare, har fått mycket positiva reaktioner i nätverket ”spring i benen”. Och flera rektorskollegor som vet om detta har inspirerats.
Kan ändra barnens fritidsvanor
Om konceptet får fortlöpa i några år tror Miroslava att många av barnen kommer att ändra på sina vanor även på fritiden, och ha betydligt lättare att prioritera idrott framför skärmtid.