Yoga ger en paus från oron för flyktingar
Marit Sigurdson
Yogaläraren Caroline Hildahl vill skapa andrum för människorna på förläggningen Grytan, utanför Östersund.
I en före detta militärförläggning i den jämtländska skogen bor i dagsläget cirka 200 flyktingar. Här har de flesta en isolerad tillvaro i väntan på asyl, en otrygghet som dessutom förstärks av oron för de släktingar som blivit kvar. Fawad har varit på Grytan i över ett år.
Yoga som gör skillnad
– Jag kom hit ensam och är ständigt orolig för min familj i Afghanistan: min mamma, syster och min bror som är sjuk. Jag vet inte heller om jag får uppehållstillstånd här i Sverige, säger Fawad.
– Ja, framtiden är så oviss, instämmer Abdul, som har väntat på Migrationsverkets beslut i nästan 1,5 år. Och det enda vi kan göra är att vänta. Vi bär alla på den stressen.
Jag blir så avslappnad av yoga och får större tillit till att allt kommer att gå bra.
Vi har just avslutat ett yogapass för viryayogaläraren Caroline Hildahl. Det är en strålande vinterdag ute, men deltagarna stannar gärna kvar för att prata och svara på mina frågor. Alla chanser att träffa någon ”utifrån” är välkomna. Lokalen är ett före detta kontor med dålig ventilation och vid solhälsningen tog händerna i taket. Men ingen klagar, tvärtom.
– Jag blir så avslappnad av yoga och får större tillit till att allt kommer att gå bra. Jag har alltid gillat att träna och här på Grytan åker jag till exempel skidor och spelar fotboll. Det är ju bra träning för kroppen, men yoga tränar även sinnet, konstaterar Abdul.
Amanala har, liksom de flesta andra här, flytt från Afghanistan och håller med.
– Ja, efter yogan känner jag mig glad och lugn, och problemen i mitt liv känns inte lika stora.
Volontärorganisationen Hej främling! anordnar många idrotts- och fritidsaktiviteter på Grytan, och det var i höstas som Caroline Hildahl bestämde sig för att bidra genom att erbjuda yoga på schemat.
– Jag vet ju vad yogan gör för mig, och tänkte att den nog även kan hjälpa de som bor på Grytan. Och det märker jag att den gör, hur lugna de blir av passet. Det är en jättetacksam grupp! De är så generösa med kramar och leenden. Det motiverar mig att komma tillbaka. Sen får jag ett litet styng av dåligt samvete när jag kör hem till min ”lilla bubbla”, samtidigt som jag är väldigt tacksam över hur bra jag har det.
Eftersom många inte förstår engelska eller svenska så bra, förenklar Caroline de muntliga instruktionerna och fokuserar istället på att visa övningarna. Prat om de filosofiska och biomekaniska aspekterna av viryayogan skalas också bort. I övrigt är upplägget detsamma som när hon till vardags håller pass för svenskar på Friskhuset i Östersund.
Caroline hoppas att fler yogalärare ska vilja prova att komma hit. Själv är hon här 1–2 gånger i månaden, men deltagarna skulle vilja ha fler pass.
– Jag önskar att jag kunde vara här oftare, men att göra lite är i alla fall bättre än att göra ingenting,
Se filmklipp från Grytan
Läs även: ”Vi yogade med 450 kids”
Populärt just nu
