Vår korrespondent testar redskap i forskningscenter
Christina Sjögren
Yogainstitutet Kaivalyadhama var först i Indien med att forska på yoga. Här möts gammal och ny teknik för att mäta yogans effekter. Yoga för dig besökte centret och testade de olika mätinstrumenten.
Efter drygt två timmars resa med tåg från Mumbai når vi Kaivalyadhama i Lonavala. Platsen är en populär kurort för både indier och utländska turister som vill komma i fysisk och psykisk balans med yoga, ayurvediska behandlingar och vegetarisk mat. Bland palmer, bougainvillea och hibiskus finns yogasalar, matsal, behandlingsrum och bibliotek. Yogainstitutet, som har funnits i närmare hundra år, har även ett forskningscenter.
– Vi har alltid vetat att yoga är positivt för hälsan. All grundläggande information finns i de gamla skrifterna. Men frågan är hur du praktiskt utför yoga i ditt vardagliga liv. Hur andas du för att det ska räknas som en pranayama? Eller vad är det som gör en fysisk övning till en asana? säger Ranjit Bhogal vid forskningscentret.
Syftet med yoga är att uppnå total balans i sinnet och kroppens energiflöden, enligt Bhogal. Det är grunden i hathayoga och det som Kaivalyadhama arbetar med.
– Har du exempelvis sett någon som praktiserar poweryoga gå in i ett meditativt tillstånd? Kanske mår de bra av det där, men de kommer aldrig att nå det som är yogans mål.
Vi har alltid vetat att yoga är positivt för hälsan. All grundläggande information finns i de gamla skrifterna. Men frågan är hur du praktiskt utför yoga i ditt vardagliga liv. Hur andas du för att det ska räknas som en pranayama? Eller vad är det som gör en fysisk övning till en asana?
Redan på 1930-talet visade Kaivalyadhama i studier att beroende på om du utför asanas med eller utan ansträngning ger det olika effekter. Sedan dess har mätmetoderna och instrumenten moderniserats. På forskningscentret görs idag psykologiska, fysiska och biokemiska tester som på olika sätt mäter hälsoeffekter av yoga. Vilka tester som görs och hur de genomförs beror på vem det avser. Exempelvis om det rör sig om en patient som är här för några veckors ayurvediska behandlingar eller om det är ett forskningsprojekt.
En av de nyaste studierna handlar om hur yoga kan hjälpa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fyra elever mellan sju och sjutton år hade en timmes yogapraktiserande fem dagar i veckan under fem månader. Efteråt hade eleverna tydligt förbättrat sin uppmärksamhet, motorik, hållning och kapacitet att följa instruktioner. Studien är unik i Indien eftersom det bara en gång tidigare gjorts en vetenskaplig undersökning på vad yoga har för effekt på barn med funktionsnedsättning.
En annan studie som centret gjort handlar om yogans verkningar på diabetespatienter. Den visade att en och en halv månads yogapraktiserande ledde till förbättrade blodsockervärden och att testpersonerna kunde dra ner på insulin- och tablettdoserna. En annan undersökning som gjordes bland drygt åttio pojkar i glesbygden visade att tolv veckors yoga medförde att de bättre tog upp magnesium i maten och att de blev flexiblare och fick starkare magmuskler. Alla studier som görs på centret publiceras i dess egen forskarskrift Mimamsa och en del även i andra indiska vetenskapliga publikationer.
Vi lät centrets Sandeep Wankhede, med sjutton års erfarenhet som yogalärare, guida mig bland några av forskarcentrets instrument. Allra först kollas min vikt och längd som jämförs med normalkurvor för kvinnor respektive män. Därefter undersöks hur mina lungor fungerar med hjälp av en spirometer. Jag andas in och blåser ut genom ett munstycke kopplat till en apparat som mäter lungornas förmåga. Jag gör det i tre omgångar där jag ska andas in och ut med varierad takt och kraft.
För att testa hur energin rör sig i kroppen och hur kroppen förbrukar energin får jag lägga mig ner på en brits varpå elektroder fästs vid min högra hand och fot, vid viktiga energicenter.
Nästa steg blir att kolla mer fysiska effekter av yoga och vi tar oss till ett intilliggande rum. Några av instrumenten har placerats i en metallhylla och är över femtio år gamla. Dammlagret skvallrar om att de inte använts på länge. Vi fokuserar på de mer nyproducerade apparaterna och börjar med att testa balansen.
Det är ett väldigt viktigt område, understryker Sandeep Wankhede. Om vi är fysiskt i balans påverkar det nervsystemet och underlättar för oss att bli mentalt balanserade. Han instruerar hur jag ska försöka stå helt stilla på en långsmal bräda. Testet visar hur pass bra min statiska balans är. För att mäta min dynamiska balans går jag på brädan. Det ser otroligt enkelt ut när Wankhede visar. Det tar mig inte många sekunder innan jag tappar balansen. Jag inser snart att en orsak till min obalans har att göra med hur stor del av tiden som jag lägger på höger respektive vänster sida.
Med hjälp av ett annat test mäter vi hur pass stor del av tiden som jag lägger på höger respektive vänster sida. Jag ställer mig på en träskiva och försöker skapa jämvikt mellan mina båda sidor. Det blir snart tydligt att jag under en minuts mätning lägger vikt på höger sida dubbelt så lång tid som på vänster.
Därefter ska vi mäta min reaktionsförmåga, både när det gäller synen och hörseln. Jag hör ett ljud och ska så snabbt som möjligt trycka på en knapp på maskinen. Samma procedur upprepas med att jag ser en lampa som lyser. Jag inser att jag har lätt för att reagera snabbt.
När jag ska mäta min precision inser jag att jag darrar väldigt på handen. Jag för en penna in och ut ur de olika hålen utan att försöka nudda väggarna. Det gäller att göra det så snabbt och så felfritt som möjligt. Att jag inte lyckas så bra kan ha att göra med att jag är rätt svag i händerna. Jag använder mina händer alldeles för mycket till att skriva på datorn eller mobilen och inte till att utföra trädgårdsarbete eller annat handarbete. Det blir väldigt tydligt när jag ska mäta min handstyrka. Jag når bara upp till 22 kilo när jag pressar greppmätaren.
Som tur är får jag avsluta med det som jag visar mig vara bäst på: flexibilitet. Jag sitter på golvet och förflyttar en apparat framåt så långt som möjligt genom att luta mig framåt. Om det stannar på minus är jag mer åt det orörliga hållet medan plus innebär bra flexibilitet. Jag når det allra högsta resultatet och känner mig nöjd att alla års yogapraktik åtminstone får utslag någonstans.
Rörelserna som hjälper dig och avslöjar dig…
Energiflödet: Shavasana (viloposition) och olika former av meditation är effektfulla för att förbättra energiflödet i kroppen. Enligt Kaivalyadhamas forskning är meditation effektivare än shavasana. Du förbättrar ditt fokus och din insikt om vad du ska lägga din energi på.
Balansen: Vrikshasana (trädet), ardhachandraasana (halvmånen), badhakonasana (variation av fjärilen där du balanserar på tårna och har händerna i namaskar mudra), natarajasana (dansaren) och navasana (variation av båten där du håller i tårna).
Stabiliteten: Dhanurasana (bågen), vrikshasana (trädet), sarvangasana (skulderstående) och chakrasana (bryggan). Tips på pranayamas är anulouma viloma (alternera att andas genom höger och vänster näsborre), ujjay (havsandning) och bhramari (surra som ett bi). Ladda ner en metronom-app på mobilen så får du bättre koll på rytmen av ditt andetag när du gör olika andningsövningar.
Reaktionen: Shavasana (viloposition), natarajasana (dansaren), shirshasana (huvudstående) och halasana (plogen). Tips på en mudra är prana mudra där ringfingret och lillfingret nuddar tummen. Pekfingret och långfingret pekar rakt.
Precisionen: Vakrasana (ryggvridning), uttana mandukasana (grodan) och tadasana (bergspositionen). Tips på pranayama är chandra-bhedana (andas in genom vänster näsborre och ut genom höger). Tips på en mudra är brahma-mudra (huvudet följer blicken först till vänster och därefter till höger. Därefter går huvudet upp och blicken ner och till sist huvudet ner och blicken upp).
Handstyrkan: Sarpasana (ormen), mayarasana (påfågeln), gomukhasana (koansiktet) och shalabhasana (gräshoppan).
Flexibiliteten: Trikonasana (triangeln), halasana (plogen), virbhadrasana (krigaren) och ugrasana (betyder utmanande och svår, där benen är i ett v och du försöker placera pannan mot golvet) och paschimottanasana (sittande framåtböj).
Populärt just nu
