Unga svenskar mår sämst i Europa
Pixabay
Mer än hälften av alla unga har mått dåligt under minst en period i sitt liv och antalet unga med ängslan, oro eller ångest har fyrdubblats sedan 80-talet. Det visar en rapport från Skandias stiftelse Idéer för unga.
Idéer för livets kartläggning av den psykiska ohälsans utveckling och orsaker bland unga, visar dessutom att unga svenskar mår sämst i hela Europa.
Ja tack, jag vill ha full tillgång till yogafordig.nu för 19 kr/mån.
Ja tack, jag vill ha nyhetsbrev från Yoga för dig!
Unga svenskar mår sämst i hela EU
Ungas upplevda psykiska ohälsa har ökat kraftigt de senaste åren.
Unga i åldern 18-24 år har lägst psykiskt välbefinnande bland alla EU-länder.
I grannländerna Finland och Danmark har unga betydligt bättre psykiskt välbefinnande än Sverige. Bland unga vuxna i åldern 25-34 är det psykiska välbefinnandet näst sämst, bara i Kroatien mår unga vuxna sämre.
En sammanslagning av de båda åldersgruppernas medelvärde visar dessutom att svenska unga mår sämst i hela EU.
– Det är tunga siffror att ta del av. Sveriges unga mår så dåligt när det kommer till det psykiska välbefinnandet. Sverige har högst andel unga i riskzon för depression i hela EU. Vi behöver agera nu och inte fortsätta skjuta ungas hälsa på framtiden, säger Stina Liljekvist, ordförande för Skandias stiftelse Idéer för livet.
Unga med psykisk ohälsa kan få andra hälsoproblem senare
I rapporten presenteras också vilka konsekvenser som utbredningen av den psykiska ohälsan kan få i samhället. Ju tidigare unga personer som mår dåligt får hjälp, desto mindre är risken att de senare i livet utvecklar allvarlig psykisk ohälsa.
Yoga i ungas tjänst
Om psykiska problem utvecklas i tidig ålder, riskerar problemen att förvärras och utveckla andra hälsoproblem. Hälften av alla som drabbas av psykisk ohälsa senare i livet visar sina första symptom redan före 14 års ålder och 3 av 4 gör det innan de fyller 24 år.
Under 2010-talet har antalet unga som söker vård eller får psykofarmaka för psykiska besvär fördubblats och psykisk ohälsa är ett växande problem för antalet sjukskrivningar.
Samhällskostnaden för psykisk ohälsa uppgick 2019 till 242,5 miljarder kronor, uppger Idéer för livet.
Det motsvarar fem procent av Sveriges BNP. De redan höga kostnaderna för psykisk ohälsa riskerar att bli ännu högre när landets unga blir äldre.
Föreslår gemensamma insatser
Det finns många rapporter som visar att psykisk ohälsa bland unga ökar, men desto färre om problemets lösningar. I rapporten som benämns ”Ungas välmående och framtidstro” presenterar Idéer för livet förslag på åtgärder för att öka kommande generationers psykiska välbefinnande och framtidstro.
– Problemet måste hanteras gemensamt av offentliga sektorn, näringslivet, akademin och civilsamhället. Ska vi lyckas vända den negativa trenden behöver vi agera tillsammans - och involvera de unga - för att öka deras välmående nu och i framtiden, säger Stina Liljekvist.
Idéer för unga vi ytterligare kartlägga problemen och de ungas behov och satsa på förebyggande insatser.
– Det är viktigt att sätta in rätt insats, till rätt individ i rätt tid. För att veta vad som är ”rätt” bör prioriterade förebyggande insatser vara baserade på forskning eller beprövade metoder, skriver Idéer för livet i rapporten.
Fakta från rapporten ”Ungas välmående och framtidstro”:
- Antalet unga (16-24 år) som upplever besvär med ängslan, oro eller ångest har fyrdubblats mellan 1980-2017.
- Mer än hälften (55%) av alla unga (12–24 år) har mått psykiskt dåligt under minst en period i sitt liv.
- Hälften (48%) av Sveriges gymnasieelever är oroade inför framtiden.
- Unga svenskar (18–24 år) har lägst psykiskt välbefinnande bland alla EU-länder. Sveriges unga vuxna (25–34 år) näst lägst.
- Sverige är det enda landet i EU där unga är mindre optimistiska inför framtiden än äldre.
- 50 procent av alla som drabbas av psykisk ohälsa senare i livet visar sina första symptom redan före 14 års ålder och hela 75 procent innan de fyller 24 år.
Om rapporten: Skandias stiftelse Idéer för livet har gjort en inventering av några av de svenska rapporter som uppmärksammats i debatten under 2010-talet. Översikten inkluderar både så kallade självskattningsstudier av lindrigare former av psykisk ohälsa och undersökningar som utifrån framförallt vårdstatistik mäter förändringar av allvarligare psykiatriska tillstånd.
Så gjordes jämförelsen med andra länder
Yoga för dig har tagit del av rapporten i sin helhet, och kan här förklara hur jämförelsen med andra länder gått till.
Världshälsoorganisationen WHO har utvecklat en enkätundersökning, som heter The 5-item World Health Organization Well-Being Index eller WHO-5. 51
Den mäter individens vardagliga upplevelse av att vara glad och på gott humör, avslappnad, aktiv, pigg och ha ett intressant vardagsliv.
Sedan den först publicerades 1998 har det översatts till många språk och använts i studier runtom i världen. Med WHO-5-metodiken har psykiskt välmående bland unga och unga vuxna i olika EU-länder kartlagts som en del i European Quality of Life Survey 2016, en undersökning om medlemsländernas levnadsvanor.
Undersökningens frågeformulär innehåller följande fem självskattningsfrågor om individens psykiska välbefinnande de senaste två veckorna:
- Jag har känt mig glad och på gott humör.
- Jag har känt mig lugn och avslappnad.
- Jag har känt mig aktiv och kraftfull.
- Jag har känt mig pigg och utvilad när jag vaknat.
- Mitt vardagsliv har varit fyllt av sådant som intresserar mig.
Frågornas/påståendenas fasta svarsalternativ är: Aldrig (0 poäng), Ibland (1 poäng), Mindre än halva tiden (2 poäng), Mer än halva tiden (3 poäng), Mestadels (4 poäng), Hela tiden (5 poäng).
Resultaten från de fem frågorna multipliceras med fyra, vilket innebär att en individ kan ha max 100 poäng.
Genomsnittsresultaten av WHO-5 enkäten för unga (18–24 år) och unga vuxna (25–34 år) placerar Sverige i botten bland unga med 56,2 poäng.
Det ska jämföras med att genomsnittet för alla länder är 70,4 poäng.
Populärt just nu
