Rishikesh hotas av exploatering
Hanna Rydén
”Cashrams” i yogans födelsestad. Exploateringen av Rishikesh leder bortfrån andlighet, till förmån för kommersialisering, anser en del. Andra hävdar att områdets speciella energi överlever trots påfrestningarna.
RISHIKESH. Världens yogahuvudstad har förvandlats till ett varuhus där spiritualitet säljs som vilken vara som helst. Det säger såväl lokalbefolkningen som turister som Yoga för dig har träffat i Rishikesh i norra Indien.
– Men hur mycket vi än kommersialiserar den här platsen kommer den speciella energin aldrig att försvinna, säger yogaläraren Surinder Singh.
Han flyttade hit för sjutton år sedan för att arbeta som ingenjör men sadlade snart om och driver idag yogastudion Swasti Yoga. Det var då – i slutet av 1990-talet – som Rishikeshs förvandling började. Lokalbor vittnar om att förändringstakten ökat det senaste decenniet.
– Och bara de senaste två-tre åren har vi sett en väldigt snabb förändring, säger den ayurvediska läkaren Jagdish Singh.
Tidigare var platsen en lantlig och stillsam oas där rishis – hinduiska visa män– mediterade bredvid den heliga floden Ganges och i Himalayas grottor. Besökarna var ofta indiska pilgrimer eller sökande hippies från väst. Motordrivna fordon var förbjudna.
Tempel och ashrams finns fortfarande kvar längs med floden men konkurrerar numera om utrymmet med hotell och kaféer som lovar gratis wifi, cappuccino och veganska chokladbollar. I denna uppsjö av affärer säljs ekologiskt kokosnötsvatten på flaska, eteriska oljor och skjortor med oum-tecknet. Enständig ström av tutande jeepar och vespor passerar de smala gatorna där jag kan notera en betydande mängd västerländska unga kvinnor med yogamattor, helglediga medelklassfamiljer från New Delhi, indiska pilgrimsgrupper som bär sin packning på huvudet och kor i jakt på matrester.
Men hur mycket vi än kommersialiserar den här platsen kommer den speciella energin aldrig att försvinna.
Surinder Singhs ställe är ett av drygt trehundra yogacenter i Rishikesh. Varje år dyker det upp nya skolor och nästan varje hotell erbjuder dagliga klasser iasanas, pranayama och meditation. Många av dem har också månadslånga yogalärarutbildningar för mellan tusen och tvåtusen dollar.
– På grund av den ökade efterfrågan har yogan blivit mer och mer av en business.Och jag är ledsen att säga det, men jag tjänar också pengar på yoga. Det är inte fel att göra det men vår undervisning måste vara genuin.
Surinder Singh tycker att det är för enkelt att starta en yogaskola och kalla sig yogamaster eller guru. Det enda som krävs är att registrera sig hos Yoga Alliance.
– De kollar aldrig vad vi gör och vad vi egentligen lär ut till våra studenter. Han tänker lämna organisationen och har istället registrerat sig hos Indian YogaAssociation, IYA. Som Yoga för dig tidigare har berättat har IYA sett ett växande problem med allt fler yogalärare och en bristande kvalitet. Riktlinjer har därför tagits fram för vad lärarna ska kunna, och uppfyller de inte kraven dras lärarbeviset in.
Svenska Charlotte Carlström är en av de västerlänningar som kommit till Rishikesh för att fördjupa sig i yogans värld, och är i slutet av sin tvåhundratimmars yogalärarutbildning på Swasti Yoga. Hon förklarar Singhs popularitet med att han väver in mantran och tusenårig yogafilosofi under sina hathalektioner, att han förklarar på ett lättförståeligt sätt och med stora doserhumor.
– Surinder integrerar yogan som en livsstil. Det är den typen av yoga som jag villsprida. I Sverige är det alldeles för mycket fokus på det fysiska. Det är femte året i rad som Charlotte Carlström är i Indien, men första gången i Rishikesh.
– Jag vill göra min lärarutbildning här eftersom det finns ett så fantastiskt utbud och att hela byn andas yoga. Och det som lockar är Ganges och att det är en så helig plats för indierna själva. Både alkohol och kött är bannlyst.
Många som Yoga för dig möter tycker dock att byn har kommersialiserats och beskriver den som en ”yoga-supermarket”. All bebyggelse, trafik och turism harförändrat platsen. Alkohol, kött och droger går att få tag på trots förbuden. Ashrams har förvandlats till hotell eller ”cashrams”, som folk ironiskt kallar dem, där donationer är obligatoriska och har skjutit i höjden.
Och för att besöka The Beatles Ashram, där det brittiska popbandet tillbringade tid med sin guru Maharishi Mahesh Yogi på sextiotalet, måste besökarna idag betala ett inträde på sexhundra rupier – sjuttio kronor.
– Jag känner inte att det är en helig plats längre. Det är mer en picknickplats därfolk kommer för forsränning och att doppa sig i Ganges, säger Jagdish Singh, somdriver en ayurvedisk affär.
Han riktar sin kritik främst mot inhemska turister. Den indiska medelklassen växer snabbt och allt fler har råd att köpa en bil och åka på semester. Amerikanska producenten Esther Llamas, som precis deltagit i den världsberömde spirituella ledaren Moojis föreläsningar, tycker däremot att västerlänningarna också är en del av Rishikeshs förfall.
– Kvinnor kommer till ashram klädda i tajts och urringat. Den speciellaatmosfären som finns i ashrams förändras och den spirituella energin går tillspillo.
Just när vi diskuterar detta dyker en blond tjej i tjugoårsåldern upp på fiket German Bakery där vi sitter. Iklädd sportbehå och färgglada åtsittande byxor håller hon sin yogamatta under armen.
– Det där är precis vad jag menar. Samtidigt sitter jag här och har precis druckit en americano och ätit en croissant. Hur ironiskt är inte det? Men jag gillar vissa västerländska influenser, säger Esther Llamas.
På ett populärt testånd bland lokalbor en bit därifrån beställer spanjorskan Raquel Valbuena kryddigt indiskt te för tio rupier – drygt en krona – på klanderfri hindi. Det är tionde året i rad hon besöker Rishikesh. Hon har ett annat perspektiv på den förändrade klädkoden.
– För tio år sedan kunde jag inte gå omkring här i t-shirt eller linne utan att täcka mina armar med en sjal. Nu känner jag mig bekvämare att klä mig hur jag vill. Kvinnors situation i Indien är inte enkel och relationen mellan män och kvinnor är väldigt föråldrad. Jag tror att västerländska kvinnor har hjälpt till att göra Rishikesh lite mer tolerant och öppet.
Den indiska staten försöker bromsa den snabba moderniseringen av Rishikesh. För två år sedan infördes en lag om att det är förbjudet att bygga inom en radie av tvåhundra meter från Ganges. Det finns även planer på att förbjuda motordriven trafik.
De flesta som Yoga för dig har pratat med tror att kommersialiseringen kommer att stegra ytterligare.
– Jag tror inte på någon positiv förändring inom den närmaste framtiden. Men jag är fortsatt optimistisk. Jag tror att det kommer en motreaktion. En ny generation som tycker att de haft tillräckligt av det här och går tillbaka till det gamla, säger journalisten och yogaentusiasten Rebecca Novick som för tillfället bor i Rishikesh.
Populärt just nu
