”Mattan är min bästa vän”
Mattor finns från drygt 100 kronor upp till 1000 kronor, i material som plast och naturgummi. Vi talar med yogalärarna Ebba Reuterswärd och Sandra Ferm som här ger sina bästa tips. Vi listar 14 mattor i 4 kategorier.
– Yogamattan är min bästa vän, säger Ebba Reuterswärd, tidigare fotomodell som är tillbaka i Sverige efter flera år i Frankrike, nu som yogalärare på Yogayama i Stockholm.
Ebba Reuterswärd har praktiserat yoga i över 20 år och menar att ett bra grepp och stötdämpning är något man inte klarar sig utan. Hon avråder bestämt ifrån att, som vissa yogautövare, bara använda sig av ett tunt bomullstyg. Skador och förslitningar kan lätt bli följden.
Den första moderna yogamattan tillverkades i Tyskland på 1950-talet. En bit hårdplast placerades under ett stycke heltäckningsmatta. Därefter har utvecklingen gått mot en produktion av yogamattor i pvc och naturgummi, och idag finns det mattor i ett prisspann från drygt hundra kronor till cirka tusen kronor.
Ebba Reuterswärd varnar för att vissa ekomattor kan lukta som gummidäck, på grund av att det i vissa fall är däck och annat plastmaterial som har återvunnits.
– Det är bra att vara uppmärksam på det när man köper en matta. Men man är ju olika, vissa gillar den doften. Prana- och mandalamattan är två mycket bra mattyper, som ger ett stabilt underlag och ett kraftigt grepp.
Hon tycker om att ha en ihoprullad yogamatta stående hemma, väl synlig. Yogautövandet är för henne något högst personligt och en del av vardagen. Därför tycker hon att det är naturligt att låta mattan ta plats i hemmet.
– Ihop med min egentillverkade yogaväska i lapptäcksteknik blir den som ett vackert smycke.
Ebba Reuterswärd besöker ofta Röda korsets och Erikshjälpens secondhand-butiker där hon fyndar khakifärgade militärsäckar och gamla filtar.
– En filt kommer väl till pass i savasana, då det är viktigt med ett mjukare underlag.
Yogan har genom åren hjälpt henne att bli mer tillåtande mot sig själv och att hitta en integritet i sitt eget varande.
Sandra Ferm, yogalärare i Stenungsund, föredrar Planet sadhana- och mandukamattorna.
– De har ett bra grepp och håller länge. Bhu-mattorna exempelvis, smulas lätt sönder. Så trots att de är ekologiska är de egentligen inte så miljövänliga eftersom man måste köpa en ny redan efter ett eller två år.
Hon berättar att hon har använt sina mattor i över fem år och att det knappt syns något slitage över huvud taget. Hon uppskattar att de är tunna och samtidigt mjuka. Vid behov använder hon en bomullsmatta ovanpå yogamattan.
Rådet hon vill ge är att satsa på en yogamatta med lite längre hållbarhet.
– Många butiker säljer billiga mattor för typ 150 kronor. Det är trist att se, dels för att de bara håller högst ett par månader och dels för att de är hala och kan orsaka skador på axlarna på grund av att man glider och kompenserar genom att spänna kroppen.
Att låta mattan hänga uppe på ett klädstreck istället för att ha den ihoprullad är också något som Sandra Ferm vill rekommendera.
– För bästa möjliga hållbarhet är det viktigt att mattan förvaras luftigt.
Sandra Ferm anar en trend, och tycker sig se att det blir vanligare med ekologiska, bredare och mindre hala mattor.
– De är gjorda av olika återvunna naturmaterial som exempelvis juteväv, bomull och apelsinskal. Nackdelen är som sagt att de lätt faller sönder efter bara något års användning.
Yoga är till för alla, menar Sandra Ferm och välkomnar modifikationer av olika slag inom yogan. Om man mår bäst av att bara utföra de fundamentala delarna så är det vad man ska jobba med. Och inte sträva efter att klara alla serier.
– Yogan skapar faktiskt lite magi. Vissa av mina kursdeltagare har inte längre ont i kroppen eller har kunnat sluta med vissa mediciner, säger hon.
Sandra Ferm började träna ashtangayoga för tolv år sedan och har aldrig känt behov av att byta yogaform. Hon tycker att systemet med olika serier ger henne den energi hon behöver för att kunna lägga sitt livspussel.
– Efter att ha stått på mattan ser jag mer möjligheter i livet än problem. Det är befriande att göra samma rörelser varje dag. Vissa dagar går jag kanske inte så djupt in i exempelvis trikonasana, utan jobbar mer grundande. Det kan i sin tur leda till att jag nästa dag hittar en djupare position i samma rörelse. En solhälsning är heller aldrig den andra lik.
I åtta år arbetade hon med den första serien. En asana som länge gäckade henne var purvattanasana, bakåtböjning.
– Jag tyckte att den var mentalt jobbig och glömde liksom alltid bort den. Min lärare fick påminna mig i säkert två år innan jag hade tagit den till mig.
Hon tycker att det är ett stort privilegium att som yogainstruktör få lov att dela den speciella energi som alstras i en shala när människor yogar ihop.
– Yoga är för mig lika viktigt som att äta!
Inte för tunn och inte för tjock …
Åtta saker att tänka när du ska köpa matta
- Greppförmåga – ordentligt med friktion så att du inte halkar runt på mattan
- Dämpning – en yogamatta bör inte vara för tunn, då den ska skona kroppen vid vissa asanas, men den bör inte heller vara för tjock, då balansförmågan försämras när foten inte längre tydligt kan känna golvet
- Fukttålighet – om du svettas mycket blir din matta blöt. En del mattor som inte är gjorda för att tåla fukt ger då betydligt sämre greppförmåga
- Vikt – om du alltid tränar på samma shala spelar det ingen roll vad din matta väger, men om du reser kan det vara skönt att ha en lättare matta
- Slitstyrka – mattorna har varierande livslängd, kolla med butiken innan köp
- Miljövänlighet – olika material bryts ner på olika lätt, plaster tar lång tid, till skillnad från organiska material
- Lämplighet för just dig – fråga gärna din yogalärare vad han eller hon tycker att just du bör ta hänsyn till vid köp av matta
- Utseendet – låt mattan pryda ditt hem, och berätta något om dig och din yoga!
https://www.yogafordig.nu/content/mattan-%C3%A4r-min-b%C3%A4sta-v%C3%A4n-0
Populärt just nu
