Lär känna din kropp – och bli bekväm med den
Amanda Jansson
Många mår dåligt av utseendehetsen i samhället. Nu forskas det om hur vi kan få bukt med en ofta förvriden kroppsuppfattning.
Begreppet kroppsuppfattning härstammar från 1950-talet. Från början var forskarna mest fokuserade på fenomenet negativ kroppsuppfattning. Det vill säga hur vi objektifierar och ser på vår kropp utifrån ett negativt perspektiv. De resonerade att det inte var någon idé att studera positiv kroppsuppfattning. Det sågs bara som det motsatta.
För knappt tio år sedan väcktes intresset för att studera positiv kroppsuppfattning separat. Kristina Holmqvist Gattario och hennes kollega Ann Frisén kom ut med en av de första studierna på området under 2010 och sedan dess har forskningsfältet exploderat.
– Det handlar om att se kroppen ur ett funktionsperspektiv. Att se kroppen som det som hjälper mig att göra det jag vill i livet. Och att vara i sin kropp. Men många av oss lever som om vi vore utanför kroppen, det där att hela tiden checka av att vi ser ok ut, säger Kristina Holmqvist Gattario.
Hon är involverad i MoS-projektet (mobbning och skola) där de har studerat cirka tusen barn och ungdomars tankar om kropp och utseende. De har följt intervjupersonerna sedan år 2000 med olika intervaller. Under förra året intervjuades 30 av dem som nu har hunnit bli mellan 26 och 27 år och blivit mer positiva till sin kropp. Kristina Holmqvist Gattario håller på att analysera materialet men är ännu inte klar med resultatet.
– Vad jag kan se redan nu är att många deltagare har haft aktiva strategier för att bli mer positiva till sin kropp. Det kan vara att undvika viss typ av media, som att inte kolla på vissa teveprogram eller bloggar som de inte mår bra av, säger hon.
Kristina Holmqvist Gattario.
Andra strategier har varit att de lärt känna sin kropp och blivit bekväma med hur den känns. De har insett att de är bra på att exempelvis klättra och springa och har börjat tävla inom sporten.
– Men det behöver inte vara rent kroppsligt eller prestationsinriktat. Det kan också handla om sinnesupplevelser som att äta god mat. En kille i studien insåg att han har en fantastisk röst och förstod att han kan använda sin kropp till att sjunga, säger hon.
Vad som också kommit fram i intervjuerna är att hur du trivs i din kropp ofta hänger ihop med hur pass nöjd du är med var du befinner dig i livet. Många av deltagarna hade en känsla av att inte passa in under tonåren och flera av dem utsattes för mobbning på grund av sitt utseende. De trivdes inte i sin kropp och hade en negativ självbild. Men när de väl hittat sin kontext var de mer nöjda med sig själva.
Huruvida vi i Sverige går åt att vara mer positiva eller mer negativa till vår kropp är svårt att säga, enligt Holmqvist Gattario. Forskningen pekar varken åt det ena eller andra hållet. Det som däremot är unikt för dagens samhälle är att vi aldrig haft så många sätt att förändra vår kropp på.
– Vår kropp ses mer än någonsin som något manipulerbart och föränderligt. Det hänger ihop med det individualistiska samhället som vi lever i. Ett samhälle som uppmuntrar oss till självförverkligande via konsumism. Vi köper gymkort för att få de eftertraktade musklerna och vi kränger på oss strumpbyxor som håller in. I framtiden kommer vi att se vad det har för effekter på vår kroppsuppfattning, säger Kristina Holmqvist Gattario.
I dag har vi också en uppsjö av olika sätt där vi via tekniken kan övervaka vår kropp och hälsa. Det kan många gånger vara bra att exempelvis hålla koll på pulsen när vi tränar. Men det får inte slå över till att vi litar mer på pulsklockan än på vår egen kropp. Risken med dagens hälsohets är att det inte blir så hälsosamt till slut, enligt Holmqvist Gattario.
Det stora utbudet av traditionella och sociala medier är en bidragande orsak till vår förvridna kroppsuppfattning.
Men media är inte den enda boven i dramat. Vi påverkas också av våra familjer, vänner, arbetskamrater och de normer och ideal som existerar i samhället.
– Men media är inte den enda boven i dramat. Vi påverkas också av våra familjer, vänner, arbetskamrater och de normer och ideal som existerar i samhället, säger Kristina Holmqvist Gattario.
Medier har en möjlig roll att förändra hur vi uppfattar vår kropp, menar hon. Istället för att framställa människor som objekt och attraktiva för betraktaren kan människor lyftas fram som subjekt, det vill säga tänkande och kännande personer. I Storbritannien har forskare gjort experiment där personer fått titta på muskulösa eller väldigt smala modeller och därefter medelstora modeller som gjort reklam för en viss produkt.
Deltagarna upplevde att modellerna med mer normal kropp hade en positiv effekt på kroppsuppfattningen. Deras lust att köpa produkten påverkades heller inte av om de exponerades av de medelstora eller de trådsmala modellerna.
Föräldrar spelar också en viktig roll i kampen för att minska utseendehetsen i samhället.
– Jag har själv två barn och tänker mycket på att berömma sådant som har med kroppens funktion att göra och mindre fokus på det yttre. Och jag uppmuntrar dem att lyssna på kroppen. Det kan vara att lyssna till kroppens mättnad.
– Visst kan det vara skönt som barn att få höra att jag ser okej ut men de ska känna att det är andra saker som är viktigare, säger Kristina Holmqvist Gattario.
Populärt just nu
