”Det behövs en kvalitetssäkring av mindfulness”
Joakim Engström
Mindfulness används ofta i terapeutiska syften – men inte alltid utifrån en vetenskaplig grund. Därför behövs det någon form av kvalitetssäkring, menar mindfulness-forskaren Håkan Nilsson.
De senaste åren har mindfulness blivit ett vanligt inslag inom vården – där metoden bland annat används för att lindra ångest, depression och stressrelaterade besvär.
Men det råder fortfarande oklarhet i vad mindfulness egentligen är, och i Sverige saknas det någon form av kontrollorgan eller kvalitetssäkring av metoden.
När jag började läsa in mig på ämnet märkte jag att det fanns en viss otydlighet kring vad mindfulness är och inte är.
– När jag började läsa in mig på ämnet märkte jag att det fanns en viss otydlighet kring vad mindfulness är och inte är. Vissa forskare undviker att definiera mindfulness – och går ändå vidare och gör stora studier om metodens effektivitet, berättar Håkan Nilsson, biträdande lektor i psykologi vid Jönköping University, som i flera år har forskat om mindfulness.
För att reda ut begreppet har han gjort den hittills största genomgången av begreppet mindfulness inom forskningen. I en vetenskaplig artikel publicerad i prestigefyllda Review of General Psychology (2016) har han analyserat 33 definitioner av begreppet, klassificerade i fem olika kategorier.
– Dessutom har jag gett min egen definition, som är tänkt att överbrygga västerlandets syn på mindfulness med den syn som finns inom buddhism, säger Håkan Nilsson, som själv har tränat mindfulness i cirka 20 år.
Översatt lyder hans egen definition: ”En speciell typ av social praktik som leder utövaren till en etiskt medveten uppmärksamhet, avsiktligt situerad här och nu.”
– Den kanske största skillnaden mellan västerländsk och buddhistisk mindfulness är att inom buddhism betonas den etiska komponenten och tanken på social aktivism, som ofta saknas i västerlandet, där mindfulness oftast relateras till ett sätt att stärka sig själv; sin självbild, självkänsla och självtillit.
Oklarheten kring mindfulness och metodens historiska framväxt, mångtydiga betydelse och användning leder även till att det blir svårare att kvalitetssäkra kurser, utbildningar och behandlingsmetoder.
– Det finns risker när någon som kanske har gått en veckosluts-utbildning själv drar igång en mindfulnessgrupp. Det kan komma individer med en bakomliggande psykisk problematik, som inte skulle må bra av att utöva mindfulness. Det går inte att utesluta att vissa besvär till och med kan försämras av mindfulness – såväl fysiska som psykiska.
– Men det skall sägas att vi fortfarande inte vet så mycket om negativa bieffekter av att utöva mindfulness. Även det är ett område inom mindfulness-forskningen som bör ägnas mer uppmärksamhet.
Håkan menar att en grundförutsättning för att starta en mindfulnessgrupp borde vara att man, utöver att själv ha utbildats inom mindfulness, har en utbildning eller åtminstone gått kurser i psykologi, alternativt medicin och/eller religionsvetenskap – och att man har hållit på tillräckligt länge för att känna till olika typer av problem som kan dyka upp.
Man axlar ett enormt ansvar för gruppmedlemmarnas hälsa och säkerhet när man tar på sig rollen som lärare/instruktör.
– Mycket av utbildningsgenomförandet bygger på att läraren/instruktören tar ett eget ansvar för vad som lärs ut, men det är inte tillräckligt. Man axlar ett enormt ansvar för gruppmedlemmarnas hälsa och säkerhet när man tar på sig rollen som lärare/instruktör.
Utomlands finns ofta olika former av etiska riktlinjer för hur man ska använda mindfulness.
– Centre for mindfulness i USA är världsledande när det gäller utbildningar inom mindfulness. De instruktörer och lärare som utbildas där ansluter sig till centret och förbinder sig att följa dess riktlinjer för en god praktik. Det är lite som vårdetiken i Sverige, där man lovar att göra gott och inte skada.
Även i länder som Tyskland, England och Sydafrika finns det etiska guidelines, men än så länge saknas alltså dessa i Sverige. Och det är inte helt klart vilka som ska stå för en kvalitetssäkring, eftersom mindfulness ofta klassas som komplementär medicin – samtidigt som metoden är etablerad inom skolmedicinen.
– Kommittén för alternativ medicin finns, och en möjlighet vore att låta den stå för kvalitetssäkringen. Den har redan etiska riktlinjer för till exempel akupunktur.
– Om det ska ske inom skolmedicinen kommer det att krävas någon typ av etisk forskningskommitté som bedömer vad som krävs för att det ska klassas som evidensbaserad praktik, säger Håkan.
Någon typ av rent kontrollorgan tror han inte är realistiskt.
– Mindfulness växer lavinartat, och jag vet inte hur ett sådant kontrollorgan skulle kunna se ut. Det skulle kräva stickkontroller utförda av oerhört välutbildade och kunniga personer inom ett forskningsområde som dras med stor oenighet om begrepp och kritik gällande metodfrågor.
Han menar att den stora utmaningen är att ta fram riktlinjer som efterföljs på ett ändamålsenligt sätt.
– Men man vill inte heller stänga möjligheterna, och göra det hela till en rörelse för endast vissa invigda. Det finns en demokratisk tanke i att alla, oavsett bakgrund, får tillgång till och möjlighet att utöva mindfulness.
Doktorsavhandling om mindfulness
Håkan Nilsson har mindfulness som sitt främsta forskningsintresse, och har bland annat skrivit sin doktorsavhandling (socialvetenskap) och licentiatuppsats (religionspsykologi) om mindfulness. Han har fått flera vetenskapliga artiklar om mindfulness publicerade i ledande internationella tidskrifter.” Utöver en bred och djup akademisk bakgrund har han certifieringar/diplomeringar inom medicinsk qigong (Qigongakademin), mindfulness för professionella (Mindfulness-akademin), hälsoprofilsbedömning (HPI-institutet), triggerpunkter samt arbets- och idrottsskador (Göteborgs gymnastiska institut).
Mindfulness inom vården
- Används som behandlingsmetod inom främst psykoterapin. De vanligaste metoderna är MBSR (mindfulnessbaserad stressreduktion) och MBCT (mindfulnessbaserad kognitiv terapi).
Mindfulness inom buddhismen
- En 2 500 år gammal praktik, med en annan funktion än i väst. Utövarna följer sati-tanken, som är ett etiskt förhållningssätt till livet och som bland annat innefattar medlidande och barmhärtighet om allt levande. Inom traditionsburen buddhism är målet med sati att slippa återfödelse och uppnå Nirvana.
https://www.yogafordig.nu/content/%E2%80%9Ddet-beh%C3%B6vs-en-kvalitetss%C3%A4kring-av-mindfulness%E2%80%9D
Populärt just nu
