Vanligaste yogaformen i väst hjälper mot stress och ger dig ökad rörlighet
Därtill kan hathayoga ge dig bättre blås- och tarmfunktion. Mindfulnessforskaren Håkan Nilsson reder ut begreppen och ger lite bakgrund.
I Indien har det länge funnits ett stort utbyte mellan yoga och meditation. De är sammanflätade i varandra och därför är det inte konstigt att just mindfulness, en träningsform för ökad närvaro i vilken meditation ingår, låtit sig inspireras av yogaövningar.
Den vanligaste yogaformen
Framför allt handlar det om övningar från hathayogan som är den mest populära yogapraxisen i väst, enligt Frank J Boccio i Mindfulness yoga: The awakened union of breath, body, and mind.
Hathayoga betyder den yoga som förenar solens och månens kraft – de manliga och kvinnliga energierna som enligt Boccio finns inom oss alla.
Hathayoga ägnar uppmärksamhet åt den fysiska kroppen genom speciella kroppsställningar, kost eller andra medel såsom reningsprocesser av näsa och mage.
Tekniker för kropp, sinne och andningen
I den traditionella formen av hathayoga finns tre huvudelement: kropp, sinne och andning.
För var och en av dessa tre delar erbjuder hathayoga speciella tekniker. För de fysiska delarna erbjuds asanas (kroppsställningar eller yogapositioner), för sinnet kriyas (renande övningar), mudras (handpositioner) och bandhas (kroppsliga låsningar).
Dessutom finns för andningen en speciell teknik som kallas pranayama, vilket involverar andningskontroll (in- och utandning och att hålla andan).
Hathahyoga effektfullt verktyg vid stress
Mindfulnessyoga är synonymt med hathayoga (även om mindfulnessyoga som begrepp är mycket nyare) och används framför allt för att bli kvitt spänningar och smärta och andra ofta stressrelaterade problem, som exempelvis dålig sömn.
Under jäkt och stress är det lätt att glömma bort att andas långsammare och sänka takten i vardagen, men även att lyssna in kroppen – vilket kan resultera i mycket spänning och smärtupplevelse i kroppen.
Spänningar blir till smärtpunkter
Försummas tid åt återhämtning och fysisk vila kan spänningar förvandlas till smärtpunkter (triggerpunkter), som blir svåra att bli av med och kan försämra vår livskvalitet.
Hathayoga är ett verktyg att ta hjälp av i vardagen för att få kroppen i balans och i god funktion.
Lär vi oss att tolka kroppsliga signaler om smärta i tid kan vi också sätta in lämplig hjälp, vilket i sin tur kan avhjälpa många problem innan de blir kroniska.
Hathayoga är ett verktyg att ta hjälp av i vardagen för att få kroppen i balans och i god funktion.
När man praktiserar hatahyoga är fokus vänt mot andningen och olika kroppspositioner.
Lever man med mycket smärta eller med någon kronisk sjukdom som gör det svårt att röra sig obehindrat kan det ta lite tid att lära in de olika kroppspositionerna. I vissa fall får man kanske avstå från vissa positioner.
Hjälper dig att behålla rörlighet
Med ökad ålder blir vi även stelare i kroppen och kan ha svårt att utföra vardagliga rörelser såsom att böja sig ner för att knyta skosnörena eller att ta på sig sockor, kliva in och ur bilen, gå i trappor med mera.
Hathayoga är därför till stor hjälp för äldre eftersom utövandet bidrar till mer rörliga leder samt mjukar upp stela muskler.
Mindfulnesspionjären Jon Kabat-Zinn skriver att hathayoga är en underbar form av träning därför att den är skonsam mot kroppen, den involverar hela kroppen i träningen och du får mycket energi av att utföra den.
Spänningar kan helt eller delvis släppa
Många spänningar, framför allt i rygg och i bäcken, kan delvis eller helt släppa och därmed förbättra flexion (framåtrotation) och extension (bakåtrotation) av ryggraden.
Hathayoga-övningar som specifikt förbättrar flexion och extension är uttānāsana och anuvittasana.
Hathayogans effekter på kroppen
Neuromuskulära spänningar i bäckenet, som för både kvinnor och män kan medföra urogenitala problem kan avsevärt förbättras då man praktiserar hathayoga.
Att träna hathayoga kan helt eller delvis lindra dessa besvär.
Kan förbättra blås- och tarmfunktion
De amerikanska urologerna David Wise och Rodney Andersson (2010) diskuterar i boken, A Headache in the Pelvis, hur stretchövningar kan användas för att erhålla en förbättrad blås- och tarmfunktion, men också hur samlagsbesvär och prostatit, som är kopplat till störningar i bäckenbottnen kan förbättras vid denna sorts träning.
Påfallande många av dessa övningar liknar de övningar som praktiseras inom hathayoga.
Förhöjda nivåer av dopamin
Att utföra asanas och pranayamas ger åt utövaren psykofysiologiska effekter som har ett gynnsamt inflytande på det muskuloskeletala systemet, hjärt-lungsystemet, nervsystemet och det endokrina systemet.
Det har även sagts att hathayoga kan kopplas till förhöjda nivåer av hjärnans neurotransmittorer dopamin och serotonin, som bidrar till en känsloförbättrande effekt.
Hathayoga en hybridvariant
I det västerländska samhället har den moderna hathayogan anpassats utifrån skiftande sammanhang.
Hathayoga har genomlevt en rad motkulturella strömningar alltifrån indiska asketiska förnekare och amerikanska tantrautövare från sekelskiftet, till företrädare för transcendentalism och metafysisk religion och slutligen till förespråkare för fysisk kroppskultur.
Troligt att det är just hathayoga som du utövar
Modern hathayoga, som en del av den västerländska fysiska kulturrörelsen, är känd under namnet ”postural yoga”.
Andrea Jain, en av de ledande yogaforskarna i världen hävdar att postural yoga uppstod som en hybridiserad produkt av det koloniala Indiens möte med den globala fysiska kulturrörelsen.
Det är alltså denna form av hathayoga som idag lärs ut bland yogalärare runt om i världen.
Tillhör du en av många som bara är intresserad av yoga oavsett vad yogan kallas är det sannolikt att du praktiserar just hathayoga.
Att läsa:
Boccio, F. J. (2004). Mindfulness yoga: The awakened union of breath, body, and mind. Boston: Wisdom Publication.
Jain, A.R. (2015). Selling yoga. From counterculture to pop culture. Oxford: Oxford University Press.
Nilsson, H. (2015). Conceptualizing and Contextualizing Mindfulness: New and Critical Perspectives. Jönköping University. School of Health and Welfare. Dissertation series NO. 60. 2015.
Alla bilder till denna artikel är hämtade från Pixabay.
Populärt just nu
