Dansterapi får tonårstjejer att må bra

Dansterapi och dans fungerar helande, menar Virpi Pahkinen.

Virpi Pahkinen menar att dans kan lösa upp minnesknutar. Jose Figueroa

Ökad kroppsmedvetenhet ger bättre psykisk hälsa. Det visar en studie där stressade och nedstämda tonårstjejer fick dansa regelbundet. ”Att känna sig hemmastadd i sin egen kropp är en förutsättning för att må bra”, säger forskaren Anna Duberg.

Psykisk ohälsa bland tonårsflickor har fördubblats sedan 1980-talet. Höga krav från flickorna själva och omgivningen tros vara en del av förklaringen till att stressrelaterade besvär som nedstämdhet och magont har ökat markant.

– Den här gruppen har ofta svårt att få hjälp eftersom de anses för friska för barn- och ungdomspsykiatrin, berättar Anna Duberg, fysioterapeut på enheten Psykiatri för barn och unga vuxna, samt medicine doktor på Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro län.

I en studie kallad Dansprojektet undersökte hon sambandet mellan ökad kroppsmedvetenhet och psykisk hälsa genom att låta en grupp tonårstjejer med återkommande symptom på stress och nedstämdhet träna dans efter skoltid två gånger i veckan under åtta månaders tid.

”När vi inte känner oss hemma i vår egen kropp kan det vara en längre väg till att hitta psykisk hälsa.”
Anna Duberg

Resultatet var slående – bland de flickor som fått dansa hade den självskattade hälsan förbättrats och både emotionella och kroppsliga besvär hade minskat, samtidigt som konsumtionen av smärtstillande hade minskat jämfört med kontrollgruppen.

– Man har vetat om att fysisk aktivitet är bra, men när resultaten visade så stor skillnad mellan grupperna gällande smärta blev jag förvånad, säger Anna Duberg.

Är detta unikt för dans eller går det lika bra att exempelvis träna fotboll eller på gym?

– Det är viktigt att man hittar något som är så roligt att man fortsätter livet ut. Sen är det fiffiga med dans att musiken är så stark i sin energi att vi kan gå in och utforska olika känslotillstånd i en trygg miljö. Då avdramatiserar vi de känslorna så att de inte blir så starka när de uppkommer i vardagen.

Enligt Anna Duberg är dansen en avancerad form av kroppskännedomsträning – där man lär sig att lita på sin kropp.

– Vi har ju ett ömsesidigt förhållande mellan kropp och sinne. När vi inte känner oss hemma i vår egen kropp kan det vara en längre väg till att hitta psykisk hälsa.

Resultatet styrker det hon kallar “embodimentteorin” – kompanjonskapet mellan kropp och sinne.

– Embodiment är sammanlänkningen mellan motoriska och kognitiva/affektiva system.

När man är stressad leder det ofta till dålig kroppsmedvetenhet. Man stänger av sin lyhördhet för kroppen och hamnar lättare i negativa tankespiraler som ofta handlar om prestation och jämförelse med andra människor.

Dansen, å andra sidan, kräver total närvaro, vilket gör att man lättare kan släppa de negativa tankarna, förklarar Anna Duberg.

Dansaren Virpi Pahkinen är inne på samma spår:

– Eftersom inte alla våra tankar är ”ordtankar” så behöver kroppen få tänka på sitt sätt. Ibland kommer man inte någon vart med stillasittande grubblande och deppande. Rörelserna kan svepa bort tankedamm, lösa upp minnesknutar och få orosmolnen att regna bort, säger hon.

– Även att se på dans kan bidra till helande, när vi med aktiveringen av våra spegelneuroner framför de rörelser vi ser.

Tror du att man kan dansa sig frisk?

– Ja och nej. Man kan också låta galenskapen blomma ut i dans. Man kan skaka av sig lättare demoner med hjälp av dans.

– De svårare kan man nog inte dansa av sig, men dansen förstärker ens mod att kunna möta de inre plågoandarna.

Efter Dansprojektets slut har metoden implementerats på olika orter i hela landet. I vissa fall anordnar skolorna dansträning efter lektionstid och i andra fall avsätter kommunen pengar i samarbete med kulturskolor.

Anna Duberg har hittills utbildat 80 dansinstruktörer och med stöd av Örebro universitetet arbetar hon nu för att ta projektet vidare till samhällsnytta i företagsform.

Samtidigt har forskarteamet dragit igång ett nytt projekt som heter “Just in time”. Där vänder man sig till flickor, mellan nio och tretton år, med återkommande magsmärtor.

– Vi kombinerar koreograferad dans med yoga och avslappning under åtta månader. Sen tittar vi på effekten på magsmärtorna och på stresshormonet kortisol.