Agneta Sjödin: ”Lyssna till din kropp, den har alla svar!”
Andreas Lundberg
Hon är en av Sveriges mest älskade programledare, har skrivit fem romaner och vandrat 80 mil på 19 dagar. Agneta Sjödin är passionerad i allt hon företar sig och inte ens en bruten lårbenshals kan stoppa henne. Nu längtar hon efter att skriva nästa bok.
Klockan är strax före tio en tisdagsförmiddag i april. Hon passerar Skansen på Djurgården i Stockholm och på hennes högra sida ser hon Vasamuseet. Vattnet är nära. I kroppen finns fortfarande den senaste träningen inför Coast to coast for autism närvarande och låren känns lite ömma. Hon älskar friheten med att ta sig fram med cykel och även hastigheten, som mest har hon varit uppe i 65 kilometer i timmen.
Om några veckor ska hon ansluta till teamet i Houston och cykla 180 mil längs den amerikanska östkusten till förmån för barn med autism. Vad hon i nuläget inte vet är att resan kommer att bli inställd. Om bara några minuter, efter Gröna lund, kommer hon att väja för en stillastående lastbil och cykeln kommer fastna i spårvagnsspåren. Om bara några minuter kommer hon att falla så hårt ner i gatan att en lårbensfraktur uppstår.
Jag försöker säga till dem som jag vet har väldigt stressiga jobb eller som jobbar från tidig morgon till sen kväll, att bara stanna upp och ta tre djupa andetag, det kan göra så oerhört mycket.
Agneta Sjödin är en av Sveriges mest populära och älskade tv-profiler. Hon växte upp i Hudiksvall, nära naturen och idrotten på 1970-talet och tillbringade mycket tid på fotbollsplanen och i badmintonhallen, eller i skidspåret tillsammans med sin syster. Det var där, i det lilla norrländska samhället som hon lade grunden för sitt framtida intresse för personlig utveckling, träning, kost och hälsa. Pappa Erik, som jobbat i skogen sedan tolv års ålder och alltid varit aktiv inom cykling och skidåkning, inspirerade.
– Idrotten har alltid funnits med mig på ett naturligt sätt. Sedan gäller det att inte sluta träna när man blir äldre, det är jätteviktigt. Min pappa som är 74 år har fortfarande en stark kropp och han håller igång och håller sig frisk. Det är så man måste tänka för att inte få problem, att hålla igång kroppen. Och att äta bra fetter. Jag får i mig väldigt mycket oljor via fisk och avokado, och jag häller linfröolja i mina morgonsmoothisar och har massor av olivolja både i soppor och i sallader. Jag föreställer mig att det är bra.
Under slutet av 1980-talet flyttade Agneta Sjödin till Stockholm och började spela teater och sjunga i ett rockband. Hon blev senare anställd som ljustekniker hos MTV Studios i Göteborg och efter en lyckad audition för programledarjobbet i Tur i kärlek tillsammans med Adam Alsing, drog karriären igång. Fångarna på fortet och Jakten på den röda rubinen är andra uppskattade programserier som Agneta Sjödin jobbat med. Idag är hon verksam som programledare för livsstilsprogrammet Vardagspuls och har precis kommit ut med en ny bok.
Vid sidan om arbetet och träningen har Agneta Sjödin ända sedan barnsben haft ett intresse för mystik och fantiserat om att det finns något mer än det som är synligt för ögat och hon drömde sig ofta bort i sin egen värld och försvann in i sagoböcker. Som vuxen har andliga frågor och personlig utveckling blivit viktiga inslag i vardagen, vilket medverkar till en ökad livskvalitet.
– Jag tror det är viktigt att vi tar hand om våra kroppar. Att vi har en relation till kroppen och att vi har kontakt med den. Att man vårdar den och uppskattar den. Jag försöker säga till dem som jag vet har väldigt stressiga jobb eller som jobbar från tidig morgon till sen kväll, att bara stanna upp och ta tre djupa andetag, det kan göra så oerhört mycket. Jag försöker själv undvika stress och att få egen tid – att bara kunna sitta och titta på ingenting och bara vara.
Är det något du har tränat länge på?
– Ja, min inre resa började för 17 år sedan och det är klart att det händer saker på en sådan resa och allt går ju inte fort liksom. Man hamnar på stickspår ibland och ibland går det bra.
Hennes tonfall glider under vårt samtal in i Hälsingedialekt och jag blir varse att min egen västerbottniska späds på. Vi är alla speglingar av varandra och kanske försöker vi omedvetet göra våra möten så friktionsfria som möjligt, även i språkmelodin. Agneta Sjödin upplever sig själv som ömsom social och framåt och ömsom som en person med stort behov av egen tid, något hon reflekterar en del kring i boken En kvinnas resa. Läsaren får möta Maria, ”en kvinna som är som du och jag; glad och energisk, sårad och ensam, envis och stark, liten och rädd”. Romanen utspelar sig längs vandringsleden Santiago de Compostela i norra Spanien och huvudpersonens resa mot förnyad styrka och insikt om sig själv blir en påminnelse om att vi alla kan förändra våra liv. Den faktiska vandringen företog Agneta Sjödin 2004. På 19 dagar vandrade hon hela 80 mil.
– Min pilgrimsvandring var väldigt betydelsefull på så sätt att jag fick landa i mig själv, jag fick umgås enbart med mig själv och mina tankar. Och att vandra är ju väldigt meditativt i sig. Att bara vara i den där gående rörelsen och samtidigt bearbeta olika tankar, det behöver man ju inte åka till Spanien för att göra, vandra kan man göra var som helst men för mig blev det den vandringsleden och den var väldigt betydelsefull.
– Jag var ute i 19 dagar för jag hade inte så mycket tid. Jag gick väldigt långt varje dag och hamnade i någon slags trans, jag tyckte det var väldigt skönt att gå. En del provoceras av att jag gjorde det på så kort tid men det finns alltid de som vill påpeka om man gjort saker rätt eller fel.
Ett tankeexperiment som hon gjorde under vandringen var att tänka på vad man gör ”precis när man gör det”.
– Till exempel att ’nu lyfter jag benet och sätter ner vänster fot, vänster arm svänger bakåt och höger arm fram, nu tittar jag upp mot himlen’ och så vidare. Det är ett bra sätt att öva upp sin uppmärksamhet och medvetenhet.
Agneta Sjödin kom i kontakt med yoga i samband med inspelningen av en teveproduktion 1993.
– Jag jobbade med ett program som hette Jakten på den röda rubinen. En av fotograferna ur det franska teamet, för övrigt samma team som vid Fångarna på fortet, lärde mig solhälsningen. Sedan har den funnits med mig. Jag försöker alltid hålla mig smidig i kroppen och då är solhälsningen jättebra. Men yoga är samtidigt utmanande och svårt.
Vad uppskattar du mest med yogan?
– Yogans helhetsfilosofi. Om alla levde efter den filosofin skulle världen se helt annorlunda ut. Det är en livsfilosofi som är helt fantastisk.
Har du någon särskild yogalärare som du tränar för?
– Arkady Shirin är en yogamaster som jag har testat lite ashtangayoga för. Jag kommer att träffa honom i sommar när han kommer till Sverige. Han är 60 år och kommer ursprungligen från Ryssland men har bott länge i USA. Han har tränat många ’stjärnor’ i USA men är väldigt blygsam. Han tränar bland andra Sting. Han tittar på en kropp och så ser han liksom vad den kroppen behöver.
Hur kom du i kontakt med honom?
– Det var via en gemensam bekant, en svensk, som är väldigt god vän med honom. Jag träffade honom när jag var i San Fransisco för ett år sedan men då pratade vi mest om kost. Vi hann inte med så mycket annat. Sedan kom han till Sverige förra sommaren och då sågs vi, jag var med på en kurs med honom i en vecka. Han är mer en vän än en yogalärare.
Som lite kuriosa kan här nämnas att Arkady Shirin deltog i årets upplaga av Ängsbacka yogafestival och på hemsidan kan man läsa att hans historia är intimt knuten till många helande traditioner. Han lärde genom sin mor hur naturlig läkning med hjälp av vissa livsmedel, örter och själstillstånd kan ske. På Arkady Shirins egen hemsida kan man läsa, fritt översatt: ”Yoga är oändligt. Det finns inga begränsningar till den kunskap vi kan få om oss själva och universum genom stadigt praktiserande”.
Hur ser du på alla kostdieter som poppat upp på sistone?
– Det är nog bra, men man måste anpassa efter person för vi är ju olika vi människor. Man kan inte bara gå på trender och koster utan man måste känna in vad som passar för en själv. Inte bara följa en trend eller ’massan’, då kanske man kommer fram till att ja men det här mår jag ju dåligt av, jag käkar det här istället. När man lyssnar till sin kropp så finns ju alla svaren där, det är det vi måste lära oss. Jag slutade med rött kött för över ett år sedan, trots att jag älskade det, vilket var fantastiskt bra. Det var alldeles för svårsmält för mig och min kropp kunde inte bearbeta det. Men jag äter fisk och kyckling utan problem. Och så slutade jag med gluten, ibland tar jag någon rostad smörgås eller något surdegsbröd för att det är gott men jag är väldigt försiktig eftersom jag vet att det inte är bra för kroppen. Sedan är min dotter laktosintolerant så vi har laktosfria produkter hemma.
I en orange bärbar brits med ena handen över pannan ligger hon omgärdad av ambulanspersonal. Cykeln är kvar på det ställe där hon rasade i marken invid spårvagnsrälsen. För bara ett par minuter sedan hade hon glatt passerat många av Djurgårdens sevärdheter utan att veta vad som väntade. Nu vet hon. Väl framme på Södersjukhuset konstateras en fraktur i lårbenshalsen.
– Jag opererades och man satte ihop frakturen med två spikar. I sex veckor gick jag på kryckor och nu håller jag på att rehabilitera min kropp, den är lite sned efter olyckan och vissa saker måste knäckas på plats igen. Den här sommaren är till för det, att jag ska få ordning på kroppen och komma tillbaka till vad den var innan. Därefter kan jag börja tänka på annat. Jag var väldigt speedad efter olyckan ända fram till mitten på juni och kände att jag hade väldigt mycket energi, nu tycker jag att det är skönt att ha lugn och ro och verkligen fokusera på rehabträning. Det blir min semester.
I början av augusti kom Agneta Sjödins nya bok Av egen kraft ut.
– Det är en inspirationsbok och handlar om min resa de senaste 17 åren. Jag tycker att jag har fått med mycket som läsaren har stor glädje av. Men jag längtar efter att skriva nästa roman. Jag kan längta efter att hamna i det rummet. Den första romanen tog mer än ett år, de andra har tagit cirka sju månader att skriva om man räknar med alla bearbetningar.
Pilgrimsvandringen ligger till grund för två av dina böcker?
– Ja, förutom En kvinnas resa baseras också En av de tolv på den. Den handlar om lärljungen Jacob som sägs ligga begravd i Santiago. Det är en jättefin bok, en av mina favoriter faktiskt.
Varifrån kommer ditt skrivande?
– Ja, det vet jag faktiskt inte, jag tyckte själv att det var konstigt för jag hade problem med att stava när jag gick i lågstadiet och sedan tog jag ju inte ens studenten, så jag trodde aldrig jag skulle skriva böcker. Vi begränsar oss så lätt, jag tyckte då att det är bara bildade människor som skriver böcker.
Den första boken, intervjuboken Vändpunkter, var ett beställningsjobb från ett förlag.
– När jag hade skrivit den så tänkte jag att jaha då har jag gjort det, och jag vet att jag nästan bad om ursäkt för den boken. Jag tyckte att det var väl inget liksom, så jag njöt aldrig riktigt av att ge ut den boken, trots att det är en fantastisk bok, den handlar om människor som gått igenom kriser och kommit ut starkare, så den är inspirerande bara så. Men så kom idéerna till de andra böckerna och det var mer som filmer som spelades upp i huvudet. Böckerna har ett syfte att beröra, inspirera och omfamna på något sätt, det är syftet med mitt författarskap.
Förutom boklanseringen kommer Agneta Sjödin i höst att fortsätta jobba som programledare på Vardagspuls.
– Det är ett jättebra team, jag och Kristin kör varannan vecka vardera. När man jobbar med en sådan produktion måste man ha tillit till att alla är proffs på sina områden. Jag är inte en sådan som lägger mig i och ska vara med överallt. Det är fem dagar i veckan i direktsändning så man förlitar sig på att man har bra folk runtomkring och det har vi verkligen.
”Jag vill inspirera andra till att göra samma resa”
Namn: Agneta Sjödin.
Född: 20 juli 1967, Hudiksvall.
Bor: Stockholm.
Familj: Dottern Maja (tillsammans med artisten Niklas Strömstedt).
Aktuell: Programledare i livsstilsprogrammet Vardagspuls, lansering av inspirationsboken Av egen kraft.
Försöker påverka och förändra: Man kan börja med att förändra sig själv till en bättre människa och jag vill försöka inspirera andra att göra samma resa, jag vill inspirera andra att bli mer omtänksamma både mot sig själv och att se sig själva och sin omgivning på ett annat sätt, jag vill fortsätta att jobba med mig själv.
Längtar efter: Maja, hon har varit borta ett tag, hon kommer på fredag.
Äter helst middag med: Maja, min dotter.
Närmast på agendan: Boklansering, Vardagspuls, Bokmässan.
Gör om tio år: Skriver fantastiska romaner vid havet, jobbar med tv-program som gynnar tv-tittarna på alla plan precis som mina böcker.
Senast sedda film: The way.
Senast lästa bok: Jag läste så otroligt mycket när jag var yngre, numera läser jag mest sådant som jag måste förkovra mig i.
Livsmåtto: Att ha en bra relation till mig själv både fysiskt, mentalt och andligt, att vårda den relationen.
Populärt just nu
