5 risker med en kommersialiserad yoga
Tortyryoga och Instagramhets. Yogaprofilerna Lucy Sabin och Mark Walsh ser oroande trender inom den moderna yoga.
Dagens yogakultur handlar mer om hur folk poserar på Instagram än hur den mångtusenåriga läran kan hjälpa oss att leva våra liv fullt ut. Det menar yogaprofilerna Lucy Sabin och Mark Walsh. I en artikel i Yoga international varnar de för den moderna yogan. Här sammanfattar vi en del av deras resonemang.
Att vara närvarande och nöjd med din kropp är en förutsättning för att kunna leva fritt och fullt ut. Och har du en bra relation till dig själv känner du lättare tillhörighet med människor runtomkring dig och resten av världen. Tyvärr ser det inte ut så i dagens samhälle. Sättet som vi behandlar våra kroppar på går istället ut på att jämföra oss med andra och sträva efter att forma våra kroppar till en estetisk perfektion som är långt ifrån naturlig, enligt Lucy Sabin och Mark Walsh.
Se till att yogautövandet inte överstiger den optimala nivån för just din kropp.
Yogan med sin mångtusenåriga historia lyfts ofta fram som en motkraft till det här kroppsfixerade samhället. Namnet yoga kommer från sanskrit och innebär att vi förenar olika aspekter av vad vi är, som kropp, sinne och själ. Men den moderna yogakulturen har omvandlats till en kommersialiserad mångmiljonindustri där vi har tappat kontakten med våra kroppar, hävdar de två skribenterna, i en artikel i tidningen Yoga International höjer de fem varningsflaggor för yogans utveckling.
- Tortyryoga.
Vad sägs om lite dynamisk och ”hardcore” tortyryoga? Här varnas för trenden att utöva allt mer extrema yogaformer. En viss intensitet i vårt yogautövande är bra för oss och har positiva hälsoeffekter, men se till att yogautövandet inte överstiger den optimala nivån för just din kropp. Om vi pressar kroppen att ta i för mycket och utföra alldeles för svåra positioner har det motsatt effekt. Vi överbelastar kroppen och tystar kroppens signaler. Det finns många delar av oss som behöver mjukare träning. - Yoga girl, Beach yoga girl, Nude yoga girl…
Det finns en uppsjö av profilerade yogautövare med tusentals, ibland miljontals, Instagramföljare. De poserar i vackra miljöer där vikten läggs vid hur det ser ut när de yogar. Om du fokuserar för mycket på det yttre när du yogar missar du hela poängen med att uppleva hur det faktiskt känns. Vi kan inte säga något om kvaliteten på någons yogautövande från hur det ser ut på utsidan. Yoga är en inre upplevelse, strunta i att jämföra dig med andra! - Lärarauktoritet
Även om yogaläraren inte säger till sina elever att ”Vad jag säger är viktigare än hur du känner”, är det vanligt att de struntar i att lyssna på sina egna kroppssignaler. Istället följer de blint lärarinstruktionerna. En sådan atmosfär kan växa fram genom att läraren går runt och justerar någons position utan att eleven har samtyckt till det. Andra bakomliggande orsaker kan vara att instruktören inte erbjuder alternativ till ställningar för att passa olika kroppstyper eller att läraren räknar (som att gå ner i chaturanga på fem). Det förekommer också att instruktörer pressar eleverna att gå djupare och stanna längre i en position. Istället borde vår egen kropp vara vår auktoritet och den som vi ska lyssna till. - Positivitet som varumärke
Idag förväntas du vara sprudlande glad och full av energi varje gång du praktiserar yoga. Positivt tänkande har blivit ett varumärke inom yogavärlden, där man försöker undvika människans komplexa känsloutbud. Det kan leda till att vi dömer oss själva för att vi känner oss deppiga när vi yogar och vi undertrycker ilska och sorg. Vi bör tillåta alla typer av känslor som kommer upp under vår yogapraktik, utan dömande eller censur. - Bantningsprodukt
På gott och ont marknadsförs yoga i olika mediekanaler. Det är bra att kunskapen om läran sprids och att fler lockas att testa den. Men när yoga säljs som en viktminsknings- och skönhetsprodukt blir det vilseledande. Den formen av försäljning triggar oss att känna att vi inte är tillräckligt trimmade, lyckliga eller vackra. Yogans sanna natur handlar om att vi lär oss att acceptera och älska våra kroppar precis som de är i sin ofullkomlighet.
Text: Hanna Rydén