Att flyga eller inte flyga? Så här funkar klimatkompensering
Långa flygresor är en utmaning för många yogisar. Här förklarar två klimatprofiler sin syn på klimatkompensering.
Det finns en inneboende motsättning mellan att å ena sidan fördjupa sig i sin inre resa, å andra sidan sätta sig på ett flygplan till andra sidan jorden. Många yogaintresserade tar klimatfrågan på mycket stort allvar, och vill leva ett liv med så få och små avtryck som möjligt.
” Man ska först och främst minska på sina resursbehov, man kan inte bara flyga hit och dit och sen klimatkompensera och tro att det är okej.”
Vad kan du då göra om du känner att du trots allt vill göra den där resan långt bort?
Klimatkompensering är ett sätt. Det finns idag flera tjänster där du kan bidra till projekt som lindrar eller motverkar de negativa följderna av klimatpåverkande utsläpp.
Så här resonerar naturfotografen Mattias Klum, som rankas som en av de mest inflytelserika personerna i frågor om miljö, i en artikel på Tricorona.se inför frågeställningen: Vilket är det bästa sättet att klimatkompensera?
”Man ska först och främst minska på sina resursbehov, man kan inte bara flyga hit och dit och sen klimatkompensera och tro att det är okej. Sen finns det mer eller mindre bra klimatkompensation. CDM (står för Clean Development Mechanism och är ett delprojekt under Kyotoprotokollet som syftar till att låta industriländer som anslutit sig till att minska sina koldioxidutsläpp att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de mer kostsamma utsläppsminskningarna i sina egna länder) är de pålitliga projekten och det är bättre att investera i ny teknik som vindkraft eller i företag som försöker hitta sätt att klippa de enorma topparna av utsläpp. Att plantera skog är bra men kan kanske inte anses som riktig kompensation.”
Senare i samma artikel säger Mattias Klum:
”Jag har en oro för miljön och en fascination för naturen. Det viktiga är att vända oron till engagemang och förstå att framtiden går att förändra – det är inte för sent!”
Johan Rockström, professor i miljövetenskap, resonerar så här på samma sajt och inför samma frågeställning:
”Investeringar i förnyelsebar energi, bevarande av stående skog och energieffektivisering. Självklart är det otroligt viktigt att jordens skogsbestånd inte minskar (liksom lager av kol i torvar, mossar, och permafrostlager). I viss mån kan kompensation ’rädda’ stående skog (alltså inte nyplantering), vilket är jätteviktigt.”