Kindfulness är det nya mindfulness
Susanne Paulsson slår ett slag för snällheten.
Compassion, self-compassion, medkänlsa, självmedkänsla, självsnäll eller kindfulness. Kärt barn har många namn. Vi har sett det dyka upp i sociala medier, tidningar och teve och hört det i poddar – kindfulness, ett begrepp som för tankarna till det mer etablerade mindfulness. Den som har testat vet hur kraftfullt det är. Om mindfulness är den ena vingen som bidrar till att en fågel kan flyga så är självmedkänsla den andra.
”Det blir i det långa loppet helt enkelt lättare att leva sitt liv enligt sina värderingar – och därmed må psykiskt bättre.”
Hur ofta har du det, självmedkänsla alltså? Oftare nu än tidigare, skulle jag själv svara på den frågan som gammal nykter perfektionist och självmedkänsloaktivist. Självmedkänslan har inte alltid funnits där. Det fanns en tid då ”misstagen” brände till ordentligt och blev till hårda uppmaningar av självkritik. En självkritik som skapade stress, inre som yttre. Och så här ser det ut hos många av oss. Självkritik har en klar koppling till stress och en stor del av dem som insjuknar i utmattningssyndrom lider av massiv självkritik i kombination med skyhöga krav och en närmast obefintlig självempati. Här behövs en rockad. Här behövs ett botemedel. Här behövs massor av självmedkänsla.
Och det är inget hokus pokus jag talar om. Den vetenskapligt intresserade kan glädjas åt att höra att flera akademiska studier kunnat visa på en minskning av bland annat ångest, depression och stress. Självmedkänsla sägs korrelera med livskvalitet, livstillfredställelse, gott självförtroende och lycka.
Begreppen som nämnts ovan varierar något i innebörd även om essensen är densamma: att identifiera lidande och obehag för att sedan våga titta närmare på det med en kärleksfull och medkännande attityd. Tesen är att man löser upp kroppsliga och emotionella stagnationer genom att faktiskt våga se och validera det som är jobbigt och orsakar lidande. Genom att visa värme, vänlighet, vishet, omtanke och acceptans mot sig själv och andra kan man med mycket träning bli som sin egen terapeut. Det blir i det långa loppet helt enkelt lättare att leva sitt liv enligt sina värderingar – och därmed må psykiskt bättre.
Mer av Susanne
Medkänsla är inget nytt påfund. Vi hittar det i Yoga Sutras och inom buddhismen under namnet Karuna. Inom buddhismen finns de så kallade fyra sublima tillstånden, Brahma Viharas, som betyder ”gudomlig sinnesvistelse”. Dessa fyra attityder sägs vara det ultimata sättet att möta livets alla svårigheter med. De består av Metta, kärleksfull vänlighet; Karuna, medkänlsa; Mudita, empatisk glädje samt Upekkha, sinnesbalans. Konceptet Compassion har sedan utvecklats och resulterat i moderna och forskningsbaserade psykologiska teorier och metoder. De psykologiska compassion-metoder som kanske är störst idag är Compassion-fokuserad terapi (CFT) och Mindful Self-Compassion (MSC). CFT är en ren terapeutisk metod medan MSC är mer av ett grupprogram för självhjälp.
Det fina är att dessa moderna terapeutiska metoder går hand i hand med yogans budskap. Och inte undra på det med tanke på deras ursprung. När du till exempel yinyogar hjälper och förbereder du kroppen för att ta emot självmedkänlsa på flera sätt. Genom andningen, genom en aktivering av lugn och ro-systemet i kroppen, acceptans av obehag och stillandet av tankarna, för att nämna några exempel.
Inte undra på att många yogalärare talar om vikten av självmedkänsla under sina klasser idag.
Susanne Paulsson är en hängiven yogini och stresskonsult. I sitt företag Dharma in mind hjälper hon privatpersoner och företag att komma tillrätta med stress och finna balans och mening i livet. Susanne är utbildad leg. psykoterapeut, yogalärare, lärare i mindfulness och självmedkänsla samt journalist. Susanne Paulsen har skapat en egen yogaform med vilken hon kombinerar yinyogan med Compassion-fokuserade teorier. Du kan läsa mer om hennes sätt att kombinera yoga med självmedkänsla på hennes hemsida.
