Dit yogan inte når – Zinat Pirzadehs skildring av sin flykt från en misshandlande make är tidlös läsning
Orlando G. Boström
När jag skriver det här har det gått en vecka sedan jag slog ihop Zinat Pirzadehs senaste roman Vinterfjäril (Piratförlaget) efter att ha sträckläst den.
Jag inser att det som gjort djupast avtryck i minnet är beskrivningarna i sig, de levandegjorda och originella porträtten av familjemedlemmar, grannar, vänner, magiker, häxor, soldater och en transvestit, de lika kärleksfullt som detaljerat beskrivna platserna som jag får följa med till liksom de traditionellt tillagade maträtterna som jag få ana doften av.
Kan en bok utan en enda bild på en vältränad kropp ha en plats i en tidning som handlar om yoga? Ja, absolut.
Det känns som att jag var med, där och då, i Iran strax efter revolutionen.
För detta är jag författaren oändligt tacksam.
Så.
Kan en bok utan en enda bild på en vältränad kropp i en yogaposition, utan endaste referens till yogisk filosofi och utan så mycket som en vink om nyttan med meditation och annan närvaroträning ha en plats i en tidning som handlar om just detta?
Ja, absolut.
Och detta skriver jag utan att lyfta författarens självklara koppling till Yoga för dig – Zinat Pirzadeh har medverkat i varje upplaga av tidningens årliga arrangemang Yogagalan och var redan 2013 med i en stor intervju som bland annat berörde yogan i hennes liv.
Inte heller är det på grund av att bokens huvudperson använder sig av ett mantra – geinteupp geinteupp geinteupp – när hon med sitt barn i famnen överlever en tio timmar lång dagsetapp till fots i oländig terräng och bitande kyla, som jag berättar om den.
Vi kan börja med ett par siffror.
Ja tack, jag vill ha full tillgång till yogafordig.nu för 19 kr/mån.
Ja tack, jag vill ha nyhetsbrev från Yoga för dig!
Av alla som läser det här är cirka åtta av tio kvinnor.
Ungefär som det ser ut i studion dit du brukar gå för att yoga, alltså.
Man behöver inte gå djupt in i en tankepose för att inse att kvinnans sak också är yogans sak.
Man behöver heller inte stanna länge i denna tankeposition för att inse att den som kan berätta om en värld där yoga – och andra former av andlig utveckling och fysisk träning – inte finns, också sitter inne med en del av förklaringen till varför yoga och meditation inte praktiseras överallt, alltid.
Där rättigheter finns och får innehåll
Yoga och annan träning gror och frodas där magar är mättade, där det finns tak över huvudet och varma sängar och där det finns trygghet i form av självklara rättigheter. Rättigheter som får mening och verkligt innehåll tack vare fungerande institutioner.
Shirin, som är huvudperson i Vinterfjäril var 16 år när hon blev bortgift. Hennes rättigheter är, något förenklat, begränsade till att föda det barn som hon bär på efter fem fruktlösa år med en notoriskt misshandlande make.
Måste fly från maken och landet
Romanen tar sin början när Shirin börjat inse att hon måste fly från sin make, som annars kommer att förgöra både henne och dottern Leyla, som då inte är mycket mer än ett knyte.
En lagenlig skilsmässa är inget alternativ. Skulle hon som kvinna mot alla odds få en sådan beviljad så sker det till priset av hennes dotter, som hon då förlorar rätten till.
Shirin måste lämna också landet.
Och hon måste passa på innan sin heroinmissbrukande make kommer tillbaka hem från kriget.
Shirins hopp står till hennes mormor.
Tillsammans gör de ett försök.
Djupa inblickar i Iran efter revolutionen
Att följa Shirin på hennes strapatser ger djupa inblickar i hur det är att vara kvinna i Iran under åren efter revolutionen, då Shahen störtades och Khomeini tog makten.
Under den långa tid av stress och spänning som Shirin genomlever tillsammans med sin dotter och sin mormor, uppstår även stunder av återhämtning då Shirin får provsmaka den frihet som hon söker, med livet som fullt tänkbar insats.
Men också om en hel del av livets goda.
Under den långa tid av stress och spänning som Shirin genomlever tillsammans med sin dotter och sin mormor, uppstår även stunder av återhämtning då Shirin får provsmaka den frihet som hon söker, med livet som fullt tänkbar insats.
Som under måltiden i en liten bergsby hos ett äldre par i ett litet bondhus som såg ut som andra små bondhus, med skillnaden att där fanns en skylt om att man kunde få sig en måltid. Där fick det tre damerna möjlighet att tvätta sig, vila ut en stund och äta sig mätta på chelo kebat, Irans nationalrätt, tillagad på en grill av grova betongblock.
”Allt smakade ljuvligt i det fria under den stora rena himlen, också Leyla mumsade friskt i sig från min tallrik och det kändes mitt i vår flykt för ett ögonblick nästan som en typisk men helt underbar iransk söndagspicknick tillsammans med de två viktigaste människorna i hela min värld.”
Och så fortgår det.
Som läsare kastas du mellan å ena sidan författarens förmåga att sätta ljus på det till synes alldagliga och få dig att inse att det är där, alldeles nära, alldeles närvarande, som lycka och frihet finns, och å andra sidan samma författares förmåga att visa hur allt detta bryskt och kallblodigt massakreras, gång efter annan.
Du kommer att lära dig mycket – och skratta
Det är på sin plats att varna för några saker:
Som läsare är det stor risk att du lär dig väldigt mycket som du tidigare inte visste om Iran och Mellanöstern.
Och det finns en överhängande risk för att du inte kan lägga boken åt sidan förrän du har nått sista sidan. De tillbakablickar och situationer som författaren med omsorg valt ut och levandegör för läsaren skapar spänning från första sidan.
Och du ges ingen garanti mot att du mitt i allt elände också kan komma att skratta.
Zinat Pirzadeh skrev som barn sina klasskamraters uppsatser med av henne påhittade sommarlovsminnen. Foto: Orlando G. Boström
Författaren har utvecklat sin förmåga att skriva och berätta sedan tidiga barnaår. En gång i skolan åtog hon sig att – i hemlighet och till ett högt pris skulle det visa sig -– skriva också sina klasskamraters uppsatser med (av henne påhittade) sommarlovsminnen.
En spänningsroman med tidlöst och verklighetsförankrat innehåll
Vinterfjäril är en spänningsroman där läsaren lyssnar till varje andetag som Shirin och Leyla tar.
Romanen är förvisso förankrad i en tid och en plats, Iran efter revolutionen, men det Shirin vittnar om är i flera avseenden tidlöst och representativt för hur många kvinnor har det, också idag.
Som sagt, åtta av tio som läser det här är kvinnor.
Shirin hade inte varit en av dem.
Vinterfjäril finns som inbunden bok och som e-bok, du hittar den på Bokus och Adlibris.
